Zsandor

Fredag och det var dags att ge sig ut på tur med Tessan, Pepsi och Alva igen. Den här gången följde även husse med vilket såklart var uppskattat.
Som vanligt nuförtiden hade vi tur med vädret idag. Det blåste visserligen ganska mycket, men i Gullviksskogen märktes det knappt. Regnet hann vi också undan med några timmar, på eftermiddagen brakade det lös ordentligt med både regn och hårda vindar.
Idag gick vi hela vägen runt, alltså den väg vi gick hela våren och en stor del av vintern. Den andra vägen över berget får vi vänta med tills det bara är jag och Zsandor (och kanske husse), eller tills Alva är större. Den är nämligen ganska jobbig bitvis, även utan en bebis på magen...


Snygging


Höstidyll...


Fina vovvar i full fart (husse har tagit kortet)


Samma vovvar vägrar titta in i kameran


Kristofer leker med vovvarna vid Ögeltjärn

Idag var det äntligen dags att åka ut till Gullvik igen! Från att ha gått där nästan en gång i veckan höst, vinter och vår blev det ett abrubt slut inför sommaren. På sommaren är det nämligen ett populärt utflyktsområde, speciellt då sommarstugorna och campingen i området fylls. Nu i sommar har jag varit där två gången, en kväll med mamma och pappa och då var det proppat med folk, en gång ensam (med Zsandor) i augusti, även då en del folk men vi gick långa skogsrundan över berget och där träffade vi inte på någon.

Solen sken och det var varmt jämfört med hur det varit de senaste veckorna så vi stortrivdes såklart! Men när vi just lämnat parkeringen hörde vi hundskall en bit bort som vi tolkade som att det var jakt i området längre bort, och vi höll oss alltså i närheten av berget där jakt är förbjuden.
Så istället för att gå den vanliga vägen gick vi upp på berget där vi bara varit en gång tillsammans, då var det snö. Där uppe hade vi riktigt mysigt, lekte med hundarna, grejade med Alva och experimenterade med kamerorna (se resultat nedan). Sen gick vi ner till tjärnen och därefter till bilen, ingen lång sträcka men hundarna hade sprungit ordentligt och även lekt och verkade lika nöjda som vi människor (även Alva som vid det här laget sov gott efter att ha fått ny blöja och mat).

Nu är det dåliga nyheter på gång, men först det positiva. Zsandor var hos dagmatte idag igen och det gick jättebra även den här gången. Han hade varit lugnare än sist, antagligen för att han visste lite bättre vad det handlade om den här gången, men hade suttit och darrat vid nåt tillfälle. Det kan ju ha varit nåt ljud utifrån han hörde, det är då han brukar bete sig sådär... annars verkar han haft det jättebra, hade till och med fått ligga i Ulrikas säng, under täcket(!) och sova. Tänk att hitta en dagmatte som låter honom sova under täcket, bättre kan det nog inte bli!

Men nu på kvällen när vi tränade lite inne såg jag att hans snopp (förhud) såg konstig ut, kom på att jag tänkte på det för några dagar sedan också och skulle kolla, men glömde bort det konstigt nog (jag brukar ha stenkoll på honom, minsta lilla sår), det är väl all stress över skola och allt. Hur som helst så kollade jag nu och såg att det är samma sak som förra året vid den här tiden. Han är liksom röd och lite svullen på en del av förhuden, ser precis likadant ut som förra hösten. Då slickade han mycket dessutom, det gör han inte nu. Men förra året gick vi till veterinären och de trodde han hade haft en förhudskatarr och svullnaden (som då blivit mer som en sårskorpa) var ett resultat av slickande, och så fick vi en antibiotikagel att smörja med. Det konstiga är att han inte verkar ha haft några förhudsproblem, inga flytningar eller nåt, varken förra året eller nu, och jag trodde förhudskatarr märktes ganska väl? Men jag ska rådfråga veterinären (eller mamma) om jag ska använda samma gel som förra gången och se om det går över. Det är bara så konstigt att det återkommer med nästan exakt ett års mellanrum...

I söndags åkte jag och Zsandor till Moliden och gick på historisk marknad. Vi köpte ingenting utan gick bara runt och tittade lite, Zsandor var jätteduktig trots att det var smockat med folk och en del hundar. Utanför träffade vi Tessan, Örjan, Alva och Ida och gick promenerade med dem hem. Sen åkte jag och Tessan iväg med hundarna till ett ställe vid älven där jag inte varit förut. Det var jättemysigt med härlig natur och hundarna stortrivdes, det fanns massor av djurspår för dem att springa på.


Grävmaskinen


Lycklig hund med suddig matte i bakgrunden


Bästisar!


Zsandor studsar fram i det höga gräset

***

Igår var första skoldagen för oss, vilket innebar att Zsandor hade sin första dag hos dagmatte. Vi lämnade honom vid halv tio och han var jätteglad och ivrig och hälsade glatt på både Ulrika och Krister, gick runt och nosade och skällde några gånger rätt ut i luften av någon anledning. Sen åkte vi.
Vid halv tre-tiden hämtade vi Zsandor igen och det var roligt eftersom han blev så himla glad att se oss! Det är inte ofta han är sådär översvallande lycklig över att "bara" träffa matte eller husse, men nu var han det.
Dagen hade gått bra, första timmarna hade han varit lite gnällig som han ju blir lätt, antagligen var han lite rastlös och orolig, visste inte vad han gjorde där riktigt. Sen hade han sovit ett tag i soffan och verkade accepterat att han skulle vara där. De hade varit ute och kissat två gånger, mest för att hon trodde att han kanske gnällde för att han var kissnödig, men han pratar ju jämt så jag förklarade att det antagligen var oro som fick honom att gnälla.
Det är så skönt att allt gick så bra! Ulrika tyckte han hade varit jättemysig, han hade vairt så sällskapsjuk och ville vara nära och bli klappad väldigt mycket. Och han var trött på kvällen sen, så lite jobbigt var det nog med nya intryck och upplevelser!

Igår var vi i Umeå hos dagmatte Ulrika igen så Zsandor ska känna igen sig lite mer när han ska vara där själv första gången (nästa måndag). Allt gick jättebra precis som förra gången, den här gången fick han träffa hennes sambo Krister också och Zsandor blev väldigt förtjust även i honom.

Det är tur att Zsandor gillar att åka bil så mycket resande som det kommer bli framöver, åtminstone två gånger i veckan kommer vi nog åka upp, resten av tiden blir det hemmaläsning eller grupparbete.

Idag skulle vi ut på långtur med Pepsi och hennes familj, men regnet öste fortfarande ner i morse så vi sköt upp det. När det regnar vill Zsandor inte vara ute alls (duggregn är ok, men inte mer än så) och jag är inte heller så där jätteförtjust i att gå långpromenader när det regnar, (även om det faktiskt kan vara mysigt ibland om det är varmt i luften) så då blir det mest att vara inne. Zsandor kryper gärna under täcket och gömmer sig från ovädret eller så vill han leka, att träna lite är också kul för att få lite stimulans. Zsandor råkar ju också ha en väldans bra matte som faktiskt bakade en hel drös med mumsigt hundgodis till honom!

Efter middagen sprack det faktiskt upp och solen visade sig, så jag och Zsandor skjutsade husse till en kompis och sen åkte vi till skogen. Vi parkerade vid Hamptjärn och gick bort mot jaktstugan, där klättrade vi upp på Hamptjärnsberget och gick där uppe längs kanten, jag tittade på utsikten och Zsandor lekte med pinnar och sprang runt och fjantade och var lycklig. Det kändes kusligt höstlikt ute men var ändå skönt, förutom att det var lite halt att klättra i den blöta mossan, speciellt eftersom jag hade gummistövlar på mig. Måste verkligen åka till Naturkompaniet snart och kolla på kängor.

Efter 1½ timme började det mörkna så då gick vi tillbaka till bilen och åkte hem och Zsandor fick ett gott märgben att gnaga på som avslutning.

Högst upp på berget har man bra utsikt


"Matte ropar, det brukar betyda godis!"


Spanar-Zsandor


"Hmm... hur tar man sig lättast ner?"


Ju större "pinne" desto bättre


Nog för att det var fullmåne igår men ser inte tänderna lite väl vampyraktiga ut?


Zsandor ser ut att fundera över något, kanske över älvorna i bakgrunden?

Idag var matte ledig på förmiddagen så vi gick upp i hyfsad tid och åkte till Hamptjärn, gick därifrån upp mot jaktstugan, över kalhygget bakom och upp i skogen och på berget. Zsandor var på strålande humör och hittade på lite av varje, bland annat åt han upp något gammalt djur han hittade, antingen var det väldigt litet eller så åt han upp rester någon hade lämnat. Det är äckligt, men vi lät honom äta upp, för som husse sa så gör han ju faktiskt inget fel när han äter upp saker han hittar ute. Hundar kan inte "sno mat", de bara äter det de hittar (om de är matglada som Zsandor) eftersom det ligger i instinkterna, de vet ju aldrig när de får mat nästa gång. Däremot gör han ju fel när han tar mat från ställen han inte får, tex diskbänken eller matbordet. Det är han ganska duktig på att inte göra, i alla fall hemma hos oss, kommer han bort så gäller inte hemma-reglerna. :-)

När vi kom hem några timmar senare satt vi på uteplatsen i solen och åt glass, till slut tröttnade Zsandor på värmen och ville gå in. Nu på kvällen fick jag åka hem från jobbet några timmar och då promenerade vi ner till Konsum och där spydde Zsandor upp sin delikata lunch...


Gräva i lerig sand är skitkul!


Poserar på ett nedfallet träd


Den här fina utsikten hade vi över Bäckfjärden när vi gick uppför berget


Något suddig Zsandor i full fart


Zsandor och husse sitter i skuggan


Trött hund vilar med lav som madrass och berget som kudde, obekvämt men vad gör man om man är trött?