Spår, veterinärbesök och vildmarksäventyr!
Igår kväll la vi ett spår uppe i Svedjeholmen som Zsandor fick ta efter middagen, det hade då legat ungefär 1½ timme. Det var redan mörkt ute så vi tog min nya pannlampa och snubblade fram i mörkret, men varken mörkret eller vätan var något som helst problem för Zsandor, han avvek lite för mycket från spåret vid ett tillfälle men hittade snabbt tillbaka, sen tog han det utan problem och fick bära klöven tillbaka till bilen!
Hård dag för Zsandor idag. På förmiddagen åkte vi till veterinären för att undersöka hans förhud där han haft nån slags irritation i över en vecka, nu ser det mest ut som ett sår. Han uppförde sig som vanligt exemplariskt hos veterinären, stod helt stilla och låg snällt på sidan medan hon undersökte. Hon trodde att han har haft en förhudskatarr och då slickat mycket så det har blivit ett sår. Jag tvivlar eftersom det började med att han var svullen och det var då han började slicka, då hade han inte heller någon flytning från snoppen, det kom senare. Men vem vet, jag är inte veterinär, även om jag känner mig som en ibland efter alla hans sjukdomar och skador. Han fick i alla fall utskrivet en klådstillande gel som innehåller antibiotika som han ska smörjas med två gånger om dagen och så får han fortsätta med tratt när vi är hemma. Men eftersom han är pigg och frisk i övrigt så behöver han ingen specialbehandling för övrigt.
Några timmar senare packade vi matsäck och begav oss till skogen, vi tog bilen upp till Vitsjön (vägen är fixad nu) och gick runt den på ett skidspår där vi bara har gått en gång och då var det vinter. Det visade sig vara en väg som passar bättre på vintern då det är snö och allt vatten är fruset. Men vi är rätt sega så vi kämpade på ändå, vi plumsade genom myrar, fick gå runt en stor tjärn där spåret på vintern går rakt över, och tappade bort oss flera gånger. Men det gör det hela bara ännu mer spännande, i alla fall så länge solen skiner och stövlarna inte läcker. Zsandor åt lingon och verkade allmänt nöjd med livet.
Efter ungefär halva vägen hittade vi det här, som vi ska hänga upp på väggen i vardagsrummet! Hur vackert som helst.
Hård dag för Zsandor idag. På förmiddagen åkte vi till veterinären för att undersöka hans förhud där han haft nån slags irritation i över en vecka, nu ser det mest ut som ett sår. Han uppförde sig som vanligt exemplariskt hos veterinären, stod helt stilla och låg snällt på sidan medan hon undersökte. Hon trodde att han har haft en förhudskatarr och då slickat mycket så det har blivit ett sår. Jag tvivlar eftersom det började med att han var svullen och det var då han började slicka, då hade han inte heller någon flytning från snoppen, det kom senare. Men vem vet, jag är inte veterinär, även om jag känner mig som en ibland efter alla hans sjukdomar och skador. Han fick i alla fall utskrivet en klådstillande gel som innehåller antibiotika som han ska smörjas med två gånger om dagen och så får han fortsätta med tratt när vi är hemma. Men eftersom han är pigg och frisk i övrigt så behöver han ingen specialbehandling för övrigt.
Några timmar senare packade vi matsäck och begav oss till skogen, vi tog bilen upp till Vitsjön (vägen är fixad nu) och gick runt den på ett skidspår där vi bara har gått en gång och då var det vinter. Det visade sig vara en väg som passar bättre på vintern då det är snö och allt vatten är fruset. Men vi är rätt sega så vi kämpade på ändå, vi plumsade genom myrar, fick gå runt en stor tjärn där spåret på vintern går rakt över, och tappade bort oss flera gånger. Men det gör det hela bara ännu mer spännande, i alla fall så länge solen skiner och stövlarna inte läcker. Zsandor åt lingon och verkade allmänt nöjd med livet.
Efter ungefär halva vägen hittade vi det här, som vi ska hänga upp på väggen i vardagsrummet! Hur vackert som helst.
Kommentarer
Trackback
