Jul
Kärlek i hundvärlden och ny ovana
Tyvärr hade både jag och Tessan lämnat våra kameror hemma men solen sken och det var en härlig promenad i lagom många minusgrader.
På kvällen hade vi en riktig träningskväll inomhus, vi tränade på att plocka upp leksaker och lägga i leksakslådan, lite apportering, hantering, bus och konster, samt att leta upp mina nycklar (luktdiskriminering).
---
Idag blev det en kortare tur upp i skogen, vi gick upp på närmsta berget och lekte lite grann, Zsandor hittade på lite egna bus och spårade lite djur, samt försökte ägna sig åt sin nya ovana - nämligen att äta älgspillning. Jag förstår inte det där alls, han har aldrig visat intresse för älgbajs förut, knappt nosat på det, men nu har han fått för sig att det går att äta. Antingen är det för att älgarna äter något annorlunda på vintern som ger en lockade doft, eller också är det bara för att jävlas, nu när det inte går att rulla sig på bajs och döda gnagare...
Efter en timme började jag må dåligt så vi gick hemåt igen och tränade en massa inkallning på hemvägen eftersom jag inte orkade koppla honom men ville ha bra kontakt. Det blev ändå dryga två timmar så Zsandor var ganska nöjd ändå och bäddade ner sig under täcket när vi kom hem.
Nytt smultronställe
Zsandor spårar rävar på väg mot Bergsjön, fin utsikt i bakgrunden!
Underbar vinterdag
Vi gick upp på några berg, gick genom skogen bort till Vitsjön och sen via Småtjärnsstugan, Hamptjärn och elspåret hem. Hittade en ny stig att gå så vi slapp gå förbi ishallen utan kunde gå genom villakvarter istället. Vi hittade massor av intressanta spår i skogen, förutom älg, räv och sorkar/möss så var det något skumt jag inte förstår med stora framtassar och små baktassar, och något mindre, kanske mård? Vid ett tillfälle när Zsandor var kopplad så hoppade det fram ett rådjur ca 5-10 m framför oss, Zsandor bara stannade och tittade, försökte inte springa efter. Antar att han tyckte att det inte skulle vara någon idé ändå, renar är ju mycket bättre!
Efter tre timmars pulsande i skogen var vi helt utmattade båda två och gick hem och la oss.
Avslutar med en bild på hur Zsandor ser ut en morgon i stugan då han inte vill gå upp... (inte konstigt att han är trött när det är renar precis överallt, även utanför stugan är det fullt med spår av renar som gått där när vi inte var hemma, gissa om Zsandor blir tokig!)
Lugna dagar
Slaskväder men kul ändå
Nåväl, vi gick upp i skogen en ny väg via några villakvarter, kom ut vid Hamptjärn och gick sedan upp till skogsområdet där vi hittade åtel förut. Zsandor fick springa lös första gången den här veckan och hittade genast en gammal älgskank, men det var nog inte så lockande förr han bytte det glatt mot en mandarinklyfta.
Det var blött och halt i skogen, men på några ställen var det faktiskt barmark, något som jag måste erkänna att både jag och Zsandor blev glada över. Nog för att snö är mysigt, men jag föredrar ändå barmark i skogen. Sen kan det gärna vara snö hemomkring. Fast hellre rikligt med snö än sånt här äckelslask.
Vi hade ändå en trevlig tur, Zsandor var på bra humör när vi väl kommit till skogen, han lekte med pinnar, spårade efter en älg, dök i snön efter sorkar eller nåt, och på hemvägen när vi gick över en äng hittade han en jordig plätt där han stod och grävde (både med tassar och mun) i nästan en kvart. Väl hemma var det direkt in i duschen som gällde, och det gör återigen att jag längtar efter snö, när det är slaskigt och grusigt ute blir han så smutsig.
Ren-invasion
I fredags var vi i Moliden och gick en tur i snön med Pepsi och Tessan. Det hade kommit ganska mycket snö så det var lite halvjobbigt att gå, jobbigast var det nog för Zsandor som dessutom blev blöt eftersom han fick in snö under täcket (jag hade inte dragit åt ordentligt). Men han hade kul ändå, sprang en hel del med Pepsi och de lekte till och med lite på hemvägen.
Snygging med täcke (foto Tessan)
På söndagen tänkte vi åka iväg någonstans och gå där husse kunde fota, men det hade kommit två decimeter blötsnö under natten så småvägarna var omöjliga att köra på. Vi gick en sväng hemma istället men Zsandor trivdes inte alls i blötsnön så vi gick strax hem igen.
På måndagen åkte vi upp till stugan och körde fast med bilen när vi skulle in på uppfarten (diken på bägge sidor och tonvis med snö), så det slutade med att bärgningsbilen fick komma och dra upp bilen. Zsandor tyckte det var jätteskumt när bilen drogs upp ur diket och bärgningsgubben var också skum, men snäll. Sen fick Zsandor (och matte) för första gången i sitt liv åka bärgningsbil in till stan. Som tur var funkade bilen sen så vi kunde åka hem igen.
Dagen efter var han hos dagmatte och på hemvägen var det några samer som höll på att släppa ut renar ett par km från vår stuga, Zsandor tyckte det var otroligt intressant med renar utanför bilen. Vi såg en dagen innan också, samt ett gäng på morgonen på väg till skolan, men nu var de ännu närmare och han kände lukten (stanken) från lastbilen och renhägnet.
---
I onsdags var matte och husse "lediga" och vi passade på att gå en långpromenad. Eftersom det snöat så himla mycket går det inte alls att gå i skogen här (ingen som kört upp spåren) så vi bestämde oss för att gå längs bilvägen ner mot de ställen vi sett renar.
Redan efter ett par hundra meter började Zsandor nosa nåt enormt på vägen och in mot skogen, sedan blev det bara värre och värre. Efter en stund började det dyka upp massvis med renspår och spillning på vägen, samt spår som gick in i skogen åt alla håll. Zsandor blev som tokig, nosade här och där och hoppade ner i diken så han nästan drunknade i snön - han kände väl igen lukten från sitt livs lyckligaste stund med renarna på fjället i somras.
Vi gick bort mot det stället där de släppt av renarna, hela tiden drog han som sjutton och nosade överallt, renspåren gick kors och tvärt så det var ett under att han inte blev yr i skallen. Framme vid hägnet ville han rulla sig i smutsen men det fick han inte, det stank nåt förfärligt av allt renbajs. Vi tänkte gå en sväng på Tavelsjöleden därifrån men det gick överhuvudtaget inte att gå där för all snö så vi vände hemåt igen. Hittade ett litet skoterspår som gick in i skogen som vi följde en stund, inne i skogen och framförallt på ängarna var det såklart ännu mer spår av renar så Zsandor hade fullt upp.
Ni som sett honom spåra vet att han tycker det är jättekul och han är helt uppslukad av spåret, men det här var ännu värre. Han som nästan alltid har munnen stängd gapade och flämtade som om han sprungit fler kilometer i sommarvärme. Så äntligen fick vi syn på tre renar ute på en lägda! Vi kikade en stund och sen gick vi sakta fram mot dem, men de började röra sig bortåt efter en stund, Zsandor gav konstiga ljud ifrån sig och jag kan lova att i den stunden skulle han gett precis vad som helst för att få springa efter.
Sen gick vi hemåt och vid Moströms hus några hundra meter från oss såg vi en ensam ren komma travande. Vi stannade och väntade och den verkade inte se oss först utan kom obekymrat närmare, men sen rörde sig Zsandor och då vände den.
Zsandor var verkligen helt slut efteråt, det var som att han gått och spårat i 2 timmar (han lyfte knappt på huvudet under hela promenaden förutom när han såg renarna...), och dessutom skuttat runt i djup snö. Han tyckte såklart det var otroligt kul att se renarna, men nästan lika spännande verkade det vara att följa spåren av dem.
Det enda tråkiga är att han nu inte kan vara lös utanför, eftersom renarna är så pass nära. Men det tror jag han struntar i för det är mycket roligare att spåra renar än att springa lös!
Zsandor i sin "pyjamas" - ful men varm och skön!
Spännande spår och dofter
Glad liten skit
Zsandor får syn på de första renarna
Ren på nära håll hos grannen
Renen stannar och funderar på om vi är farliga eller ej
