Zsandor

Äntligen är nyår över! Nu hoppas jag bara folk ska sluta smälla så vi kan återgå till ett normalt liv igen. Ända sen jul har det smällt varende kväll hos mamma och pappa, vi har varit ute på dagarna och på kvällarna har Zsandor vägrat gå ut, jag har fått tvinga med honom på en kort promenad sent på kvällen så han får göra sin behov och sen fort in igen. Han har varit som en svans på mig varenda kväll, suttit bredvid mig i soffan, legat bredvid mig när jag har suttit och pluggat, stått med huvudet i mitt knä om vi spelade spel eller när vi åt. Inte vara ensam nånting när det smällde. Då och då har det smällt även under dagtid när vi varit ute och det var som vanligt, han "tappade" svansen och ville bara hem, drog och drog i kopplet. En dag var vi en bit bort, mitt inne i skogen och då gick det bättre, han fick en leksak att bära på och glömde bort smällandet lite grann. Men sen när det smällde igen gick han och grävde ner leksaken, samma sak har hänt nu efteråt när det smällt och han varit i skogen, senast igår grävde han ner en leksak när han blev rädd, sen fick den ligga.
Igår tog vi bilen ut till skogen och gick en stund men vi hörde smällar på avstånd så han kunde inte slappna av alls, när vi skulle ut ur skogen till bilen ville han inte alls, jag fick säga till honom hela tiden att vi skulle till bilen och åka hem för att han inte skulle vända och försöka springa in i skogen igen. Ganska intressant ändå att han känner sig så pass trygg i skogen att han hellre är där när det smäller än i villaområdena.
Kvällen blev jobbig som väntat, han var klängig och gick runt med svansen mellan benen, vi hade musik på. Vid halv åtta fick han en Nozinantablett och gick och la sig. Vid halv tio-tiden gick han upp igen och var då väldigt påverkad, han kunde knappt gå. Han la sig först på mattan under fåtöljen och jag bäddade in honom i hans täcke, lite senare kom han upp och la sig i soffan bredvid mig och låg där över tolvslaget. Vi hade dragit ner persiennerna och satt på hög musik men han hörde ju ändå, låg där och darrade men det var ändå säkert tio gånger bättre med tabletten än vad det skulle varit utan. Men nyår är ändå en lång mardröm men stressad hund och ständig planering av promenader och för att undvika att han ska behöva vara ensam ens en liten stund.
Tänk vad mycket lättare det skulle bli om människor bara kunde följa lagar - det är förbjudet med s.k. smällare (alla ungar springer runt med dem ändå), det är 18-års gräns på allt pyrotekniskt (vet inte hur många småkillar i 10-12 års åldern jag sett med smällare) samt att det faktiskt är förbjudet att smälla i tätbebyggt område alla andra tider än på nyårsaftonskvällen (då det egentligen inte heller är tillåtet men polisen tycker det är okej). Tänkt vad lätt det skulle vara om människor kunde ha lite empati i kroppen, det går inte att missa hur många hundar som är livrädda när det smäller, hur ont hundar kan få av smällarna, och tänker man ett steg längre är det inte svårt att förstå att även andra djur kan bli livrädda. Om människor kunde tänka sig in i andras situation, ex. min i det här fallet så skulle de inte köpa smällare åt sina ungar och låta dem springa runt med dem, om de fick uppleva hur det känns att se sin älskade hunds ögon lysa av ångest och skräck för att några ungar vill ha kul. Om alla smällde runt tolvslaget skulle jag inte klaga, då kan man planera så hunden slipper lida så mycket med hjälp av musik osv, och dessutom skulle man då veta att det snart är över.
För att inte tala om hur mycket skräp som ligger överallt idag, folk smäller iväg raketer och tänker inte en tanke på att städa upp efter sig... tänk om jag skulle låta hundbajset ligga kvar för varje raket eller smällare jag såg på marken, vilket liv det skulle bli.
Ja, jag är upprörd och med all rätt faktiskt. Ibland går människors ignorens och brist på empati mig på nerverna.