Fram med långlinan!
Igår kväll tyckte jag lite synd om Zsandor som bara haft tråkigt på promenaden. Så jag hittade på lite kul med honom inomhus, vi busade lite och tränade, inget seriöst utan tränade mest på att apportera leksaker och att städa upp dem (dvs. lägga dem i leksakskorgen). Efter en timme kom jag på att jag ville ut och fortsätta busa (vi bor ju rätt litet) så jag satte på honom sele och långlina, sen gick vi ut och kastade lite leksaker. Det här med långlinan var en toppenide, den har mest legat i garderoben eftersom den är så jobbig tycker jag, men när det är snö är den perfekt, den fastnar inte och blir inte smutsig. Dessutom är det faktiskt roligare att busa ute när det är snö! Vi hade jättekul ute med busandet och dessutom är det kul med linan för då kan han ju nästan gå lös, men man har en säkerhet om det dyker upp hundar eller katter eller nåt annan spännande.
Så idag hade vi den självklart på igen! Vi gick ner till sjön och sen ut på nedre golfbanan där vi lekte en massa tills vi var helt trötta båda två. Sen gick vi upp på övre delen och lekte lite till eftersom Zsandor fick ett tokryck där uppe. Till sist gick vi genom skogen och hemåt. Jag försökte fota en fin bild till julkorten på honom när han satt i solen bredvid några snöiga granar, men just då plingade det till i elledningarna en bit bort och han ställde sig upp och spände blick och öron, han trodde nog att det var pling från renarnas bjällror och renar är det absolut BÄSTA han vet! Så julbilderna får bli en annan gång, för han vägrade titta på mig, spanade bara in i skogen efter renar som inte finns, tokstollen.
Varför ha en leksak när man kan ha två?
Härligt med snö när solen skiner!
På hemvägen var det så trevligt för Zsandor gick i linan som om han var lös, så jag fick passa på att träna honom bara genom rösten (gillar ju inte att man ska behöva använda koppel egentligen, men han är ibland för intresserad av allt runtomkring för att man ska kunna styra honom bara med rösten). Varje gång vi fick möte så lockade jag på honom, så kom han och gick bredvid mig. Det är ju inget konstigt, men eftersom han inte hade koppel så såg folk så imponerade ut! De kan ju inte veta att han är fullt medveten om att han ändå sitter fast... 
Vi var ute 2½ timme och Zsandor hann inte tröttna, men det var nog för att vi mest busade hela tiden...
Åh, vad härligt med bus i snön. Hoppas det kan bli lite av den varan snart här nere också. Det blir så härligt tyst när det kommit snö, alla ljud blir så dämpade.
Använder också långlina och tycker som du: toppen. Ibland blir det för länge mellan tillfällena då vi kan åka ut och gå någonstans där jag kan släppa henne och då får hon ha långlina istället. Då brukar hon göra små glädjeskutt och fnatta runt och ha sig. Så härligt när man ser att de är glada och tycker livet är toppen.
Och bra sätt att träna inkallning på ;)
Aha.. här kom förklaringen till linan jag såg på alla bilder...
