Vidriga kräk
Har som vanligt inte hunnit med och anledningen till det är mest att jag inte vill blogga utan bilder, det blir så trist, och det tar tid att lägga in bilderna, fixa dem och lägga upp dem. Ska försöka hinna med lite i helgen men lovar inget. Senaste veckorna har varit som vanligt, en hel del i skogen, lite annat och lite tråk. Som igår och idag, igår tog vi en tråkdag eftersom jag var trött och hade en del att göra och Zsandor var lite halt efter måndagen då vi faktiskt var i skogen tre timmar på kvällen, det var så fint väder. Idag tänkte jag oss ut i skogen men vädret var ostadigt med en del åskmuller så Zsandor ville såklart inte. Blev inte så mycket kul inomhus heller eftersom matte måste göra människosaker (betala räkningar och annat plågsamt).
Och så till rubriken - nej det är faktiskt inte Zsandor jag menar . Så här var det: Zsandor började frenetiskt tvätta sig i baken och jag funderade på om han hade blivit akut magdålig (vilket skulle vara konstigt eftersom vi haft innedagar) men knappt hade jag hunnit tänka att vi borde gå ut innan Zsandor spottar ut nåt på golvet som han sedan testar att tugga på, grimaserar och spottar ut igen. Gissa vad? En stor äcklig jävla fästing! Blää!!! Den hade alltså suttit just under svansen, ovanför analöppningen, typ det enda ställe på honom som jag inte kollar/känner igenom varje dag, och som inte syns om man inte lyfter lite på svansen. Och Zsandor plockar av den helt på egen hand! Han fattar ju såklart inte vad det var men kände väl att det satt nåt där och gör då som har brukar: rycker loss det med tänderna. Och duktiga lilla gubben - han fick bort hela fästingäcklet på en gång! Lite röd där fästingen suttit bara men ingenting kvar som tur var. Den äckliga lilla parasiten fick inte leva många sekunder till kan jag lova...
Så ja, det är dags att sätta på honom Scalibor-smycket nu. Känns faktiskt inte helt bra, vi har ju varit norrlänningar senaste åren och inte behövt sånt gift, senaste fästinghalsbandet var för fyra år sen. Visserligen är de fantastiskt bra (jag har heller aldrig fått nån fästing sen vi började med dem så det verkar smitta av sig på mig) men lite oroande är det ju eftersom det är giftigt för fisk och vattenlevande organismer, bin, katter och barn... man undrar ju vad det är för gift man får i sig (för jo jag pussar på honom även när han har det på sig) och så sover vi ju oftast i samma säng...
Idag var jag och kollade mitt dåliga knä (slalomolycka för åtta år sen) och läkaren sa direkt att det är korsbandsskada. Ska remitteras till ortopeden men antagligen blir det ingen operation utan sjukgymnastik och så. Han sa i alla fall att jag kan fortsätta gå som vanligt och jag hoppas jag slipper operation för min stora mardröm är ju att bli opererad och sen inte få gå ordentligt på några veckor. Både jag och Zsandor skulle nog förtvina och dö isåfall.
Och så till rubriken - nej det är faktiskt inte Zsandor jag menar . Så här var det: Zsandor började frenetiskt tvätta sig i baken och jag funderade på om han hade blivit akut magdålig (vilket skulle vara konstigt eftersom vi haft innedagar) men knappt hade jag hunnit tänka att vi borde gå ut innan Zsandor spottar ut nåt på golvet som han sedan testar att tugga på, grimaserar och spottar ut igen. Gissa vad? En stor äcklig jävla fästing! Blää!!! Den hade alltså suttit just under svansen, ovanför analöppningen, typ det enda ställe på honom som jag inte kollar/känner igenom varje dag, och som inte syns om man inte lyfter lite på svansen. Och Zsandor plockar av den helt på egen hand! Han fattar ju såklart inte vad det var men kände väl att det satt nåt där och gör då som har brukar: rycker loss det med tänderna. Och duktiga lilla gubben - han fick bort hela fästingäcklet på en gång! Lite röd där fästingen suttit bara men ingenting kvar som tur var. Den äckliga lilla parasiten fick inte leva många sekunder till kan jag lova...
Så ja, det är dags att sätta på honom Scalibor-smycket nu. Känns faktiskt inte helt bra, vi har ju varit norrlänningar senaste åren och inte behövt sånt gift, senaste fästinghalsbandet var för fyra år sen. Visserligen är de fantastiskt bra (jag har heller aldrig fått nån fästing sen vi började med dem så det verkar smitta av sig på mig) men lite oroande är det ju eftersom det är giftigt för fisk och vattenlevande organismer, bin, katter och barn... man undrar ju vad det är för gift man får i sig (för jo jag pussar på honom även när han har det på sig) och så sover vi ju oftast i samma säng...
Idag var jag och kollade mitt dåliga knä (slalomolycka för åtta år sen) och läkaren sa direkt att det är korsbandsskada. Ska remitteras till ortopeden men antagligen blir det ingen operation utan sjukgymnastik och så. Han sa i alla fall att jag kan fortsätta gå som vanligt och jag hoppas jag slipper operation för min stora mardröm är ju att bli opererad och sen inte få gå ordentligt på några veckor. Både jag och Zsandor skulle nog förtvina och dö isåfall.
Kommentarer
Trackback