Expedition: utforska gömda tjärnar
Idag var det återigen dags för en heldag i skogen, vi bestämde oss för att utforska de två tjärnarna långt uppe i skogen bakom leden som går runt Hangtjärn och Vitsjöberget. Eftersom det regnade två små skvättar fick vi även tillfälle att pröva våra nya regnkläder och var väldigt nöjda med resultatet! Regndropparna liksom studsade bort från tyget, och dessutom var de både snygga och lätta att ta på sig och plocka ihop.
Efter fyra timmar blev jag drabbad av min trötthet och ville bara lägga mig att sova på närmsta gräsplätt, då var det "bara" 1½ timme kvar till bilen...
Zsandor har som vanligt haft en toppendag, han började promenaden med att leka med pinnar och rusa fram och tillbaka som om han hade energi efter flera dagars vilande i kroppen. Men det ångrar han nog i efterhand (om han kan tänka så långt) för den energin borde han sparat till resten av promenaden. När vi stannade för att äta lite frukt i slutet var han så trött att han la sig ner, trots att marken var full av myror så han fick flytta på sig hela tiden. Ändå hade han energi att springa iväg på ett färskt rävspår några minuter senare och vara borta en bra stund.
Ungefär tionnde gången på ett par månader vi går förbi samma ställe vid Småtjärn får han syn på denna högst intressanta pinne som sticker upp ur vattnet och bestämmer sig för att den är jättespännande!
Han står en lång stund och skäller på pinnen och trampar i vattnet, men vågar inte simma ut för att kolla. Lika bra det, för han hade blivit grymt besviken...
Den här läckerbiten ringlade fram över vägen och Kristofer sprang efter för att fota.
Efter en stund tröttnade ormen på honom och väste surt, önskar att jag hade hört också för jag har aldrig hört en huggorm väsa. Detta är för övrigt en hane har jag läst mig till efteråt, ganska liten dock så den är nog inte så gammal.
Efter fyra timmar blev jag drabbad av min trötthet och ville bara lägga mig att sova på närmsta gräsplätt, då var det "bara" 1½ timme kvar till bilen...
Zsandor har som vanligt haft en toppendag, han började promenaden med att leka med pinnar och rusa fram och tillbaka som om han hade energi efter flera dagars vilande i kroppen. Men det ångrar han nog i efterhand (om han kan tänka så långt) för den energin borde han sparat till resten av promenaden. När vi stannade för att äta lite frukt i slutet var han så trött att han la sig ner, trots att marken var full av myror så han fick flytta på sig hela tiden. Ändå hade han energi att springa iväg på ett färskt rävspår några minuter senare och vara borta en bra stund.
Ungefär tionnde gången på ett par månader vi går förbi samma ställe vid Småtjärn får han syn på denna högst intressanta pinne som sticker upp ur vattnet och bestämmer sig för att den är jättespännande!
Han står en lång stund och skäller på pinnen och trampar i vattnet, men vågar inte simma ut för att kolla. Lika bra det, för han hade blivit grymt besviken...
Den här läckerbiten ringlade fram över vägen och Kristofer sprang efter för att fota.
Efter en stund tröttnade ormen på honom och väste surt, önskar att jag hade hört också för jag har aldrig hört en huggorm väsa. Detta är för övrigt en hane har jag läst mig till efteråt, ganska liten dock så den är nog inte så gammal.
Kommentarer
Postat av: Tessan (Danstanten)
Usch.. huggormar nu igen.... i övrigt lät det trevligt :)
Trackback