Zsandor

Idag var det alldeles utmärkt väder för en heldag i skogen, varmt men molnigt vilket kan vara skönt när man ska vara ute länge. Vi åkte ut till Balesudden, har inte varit där sen sist Pepsi var här och då var det ganska mycket snö ute.
Hundarna pep, ylade och sjöng på vägen, värre ju närmare parkeringen vi kom. När vi kom fram stod det två bilar på parkeringen och vi blev besvikna för det betyder folk i skogen och koppel. Men direkt kom paret som hade den ena bilen och vi bestämde oss för att låta hundarna vara lösa ändå för den andra bilen såg inte ut som någon hundägares bil.
Hundarna sprang som galningar, som vanligt tänkte jag skriva men faktiskt var det värre än vanligt. De var alldeles tokiga av glädje, lekte med pinnar och jagade varandra, sprang på djurspår och klafsade i vattnet på de ställen vi gick längs strandkanten. Varje gång vi kom till en sandstrand så fick Zsandor fnatt och hittade bra grävställen. Även Pepsi grävde vid ett tillfälle, det är nog första gången jag såg henne göra det. Men det var en pinne hon grävde efter så det var inte så konstigt.
När vi närmade oss stugan i Bodviken kopplade vi hundarna ifall det skulle vara någon där, ett par minuter senare träffade vi hon som jag antar var ägaren till den andra bilen. Pepsi skällde på henne, men det var förståeligt, hon dök ju bara upp mitt i skogen, och det är den enda hon skällt på förutom hemtjänsten när de kom till granngubben inatt.
Vi gick ända bort till Balestjärn där vi tog matpaus. Men hundarna tog ingen paus, när vi vilade sprang de runt med varsin pinne eller kollade in andra sidan tjärnen. De vilade inte en minut på de knappt fem timmar vi var ute!
På sista sträckan på tillbakavägen gick vi inte genom skogen utan efter strandkanten, det är mest stenar så det var lite trixigt men mysigt. Hundarna sprang lite före vid ett tillfälle och då såg jag att Pepsi inte syntes (hon håller sig annars nära), och att Zsandor stod och tittade ut över vattnet. Därute simmade Pepsi, mot några fåglar som såklart flög iväg så dem fick hon inte tag i, men hon fortsatte ändå simma en bra bit. Jag skulle just ta upp visselpipan eftersom hon inte lyssnade på mina rop, men då vände hon och kom in igen. När hon klev ur vattnet såg hon faktiskt för första gången trött ut. Tur att hon kom tillbaka så fort, jag hade just börjat fundera på om jag skulle vara tvungen att simma ut och hämta henne...
I bilen på väg hem somnade Pepsi direkt, men Zsandor satt upp som vanligt. Tror ändå han var ovanligt trött för han var väldigt morgonsur imorse och det brukar han vara när han inte fått sova ordentligt. Det är väl inte så lätt att slappna av som vanligt varken för honom eller Pepsi när hon är här, och när hemtjänsten börjat springa på nattbesök. Men det blir nog bättre inatt när Pepsi vant sig vid ljuden lite mer.

Efter middagen kom Örjan förbi en sväng och hundarna blev såklart tokglada, han lämnade en filt från bebisen som Pepsi ska få lukta på för att vänja sig vid bebisens lukt, nu ligger hon och sover på den. :-)



Börjar busa så fort vi kommer ner på första sandstranden!


Zsandor vänder på en femöring, mitt i lekfnattet.


Pepsi simmar efter pinne.


Här kommer ett blötdjur och jag borde tagit av selen kom jag på.


Förutom att få fnatt så älskar Zsandor sand eftersom man kan gräva där!


Pepsis pinne har blivit sandig så hon börjar gräva på den, vill inte ta den i munnen.


Två grävmaskiner förstör stranden...


Pepsi ser ut som en björn :-)


Hm...