Zsandor

Idag hittade Zsandor något äckligt i skogen, nämligen kvarlämnade älgrester. Jag gick i egna tankar i skogen och märkte efter ett tag att han var borta, visslade men hörde inte ett ljud. Tillslut gick jag åt det håll han borde vara och hittade honom på en sölig plats med olika inälvor och klövar.
Det roliga var att det blev ett jättebra tillfälle till träning, jag vet inte om han satt i sig en massa (det lär väl märkas om det kommer upp igen, eller vid nästa bajsning), eller om han bara smakat lite, men självklart vaktade han sitt fynd även mot matte. När jag kom fram stod han och morrade medan han viftade på svansen av osäkerhet och liksom darrade i kroppen, så jobbigt var det för honom. Sist vi hittade nåt liknande i skogen som han vaktade sa jag bara lugnt till honom att gå bort, då tog det säkert tio minuter innan han insåg att det var bäst att jag göra som matte sa, så nu testade jag en annan taktik lite mer passande för hans personlighet.
Jag började helt enkelt berömma honom nåt helt otroligt för vad han hittat!
"Åh vad har du hittat? Vilken duktig pojke som hittar såna skatter åt matte, braaaa! Gud så duktig du är, bullibubben!" och liknande fjantiga saker. Och det funkade, han slutade morra och darra och viftade bara på svansen istället, men på glad-sättet istället för på osäker-sättet. Han tittade liksom undrande på mig medan jag inspekterade äckligheterna, som om han undrade vad hans smarta matte skulle göra med allt det fina. Sen visade jag honom klöven som hängde i ett träd och han försökte få tag på den och verkade tycka att det hela blivit en rolig lek. När jag tagit några bilder tog jag fram leksaker och så gick vi därifrån och lekte med dem istället, Zsandor visade inget som helst intresse för älgkadavret längre.

Jag är så glad och stolt över hur duktig han var! Visserligen blev det nog lättare för honom iom att det bara var jag som var där, hade husse eller någon annan varit med hade han nog vaktat mycket mer, men jag blev ändå överraskad över hur lätt det var att få honom sluta med vaktbeteendet, jag trodde det skulle ta en stund.
Sen är det så kul att se hur lättad han blir när han märker att han inte behöver vakta (det är så himla jobbigt för honom, man kan verkligen se på honom hur han lider i såna situationer), han blir liksom superlycklig när matte räddar honom från jobbiga känslor, då vill han leka och pussas! 

Jag antar att det är jägare som slaktat älgen på plats (huvet var borta, det var typ magsäck(?), strupe och klövar kvar), men lite konstigt är det att lämna sånt där i skogen så nära villaområde och Hamptjärn där det rör sig mycket folk. Speciellt tänker jag såklart nu när jag sett björnbajs inte så himla långt därifrån, slaktavfall om något kan ju locka fram björnar...

Äckliga bilder för den som vill se:


"Matte varför har du gömt spårklöven i trädet?"


"Hmm, går de här att äta?"


"Jag har hittat värsta skatten, nu måste vi yla matte!"


"Hur sjutton ska vi få hem det här?"