Zsandor -

Äventyr i Flärke

Idag var det dags för äventyr igen, istället för att åka til Gullvik där vi hittar så tänkte vi utforska nya skogar. Matte, husse och Zsandor åkte ut till Moliden och därifrån åkte vi vidare med Tessan, Pepsi och Alva ut till byn Flärke. Där körde vi på grusvägar till en plats Tessan fått beskrivet för sig, där vi parkerade. En av anledningarna till att vi åkte dit var att det setts spår av björn i närheten för några dagar sen och det tyckte vi var spännande. Men mest var det för att det är så kul att åka till nya platser att gå på, speciellt stora skogar där hundarna kan springa som de vill och man kan gå långt.
Naturen var helt underbar, det är den visserligen på de flesta platser häromkring, men idag var det ännu lite mer speciellt. Först gick vi på ett kalhygge en bit, jag som gillar hyggen eftersom man ser långt, hade inget emot det, men sen blev det ännu bättre. Det var såndär fin skog, lite som i Gullvik där det är glest mellan träden och lätt att gå. Sen kom vi bort till en tjärn vid namn Åktjärn och gick upp på berget bredvid där vi fotade litegrann.
Eftersom stigen var lite otydlig tvekade vi lite men fortsatte sedan längs tjärnen in i skogen, där gick vi sedan en bra stund längs stigen, efter en stund började det gå neråt, men stigen svängde inte åt det håll vi ville så vi funderade efter en stund på att vända och gå tillbaka. Men vi fortsatte framåt ändå och hoppades på att hitta en stig som svängde åt vänster, skogen var så himla fin, lite sådär sagolik med jättemysiga bäckar, så det kändes inte så lockade att vända.
Plötsligt såg vi ett hus, och insåg att vi var tillbaka vid grusvägen vi åkt på vägen. Det var bara det att det var en bra bit att gå längs grusvägen för att komma till bilen, så ungefär halva promenanden (kanske inte riktigt så mycket) blev på grusvägen tillbaka till bilen. Men det var trevligt ändå, vi såg många fina hus där jag mycket väl skulle kunna tänka mig att bo.
Innan vi kom tillbaka till bilen gick vi förbi ett förråd där det låg älgskinn och lite trevligt slaktrester på marken (älghuvud och ben med klövar), som tur var hann vi se det innan Zsandor och kopplade honom. Annars är risken ganska stor (enorm) att han skulle börjat äta på en älgbit och kanske tagit med sig en bit och sprungit iväg (om han hade orkat bära...). Vi kollade lite eftersom det antagligen var platsen där de sett björnspår nyligen, men såg inget, Zsandor var vääldigt sugen på de mysiga älgresterna.
Väl tillbaka vid bilen var vi trötta och nöjda allihopa, det är jobbigt att gå på grusväg, mycket jobbigare än att gå i skogen av någon anledning. Men kul hade vi och hundarna var nog (som vanligt) mer än nöjda med promenaden!