Skuleskogen
Som vanligt blir det uppdatering efter helgen, har inte tid att skriva så ofta nu för det är så fullt upp hela tiden.
I fredags tog vi en kvällspromenad på två timmar ner mot Veckefjärden, genom skogen där. Anledningen till att det blev en så lång promenad är främst för att husse skulle fota överallt... men det gjorde oss inte så mycket för det var skönt ute. Vi såg en hare som Zsandor fick spåra efter i koppel, det var uppskattat! Efter dessa två timmar och bilresan (som verkar ta på hans krafter) var Zsandor trött och gick och la sig, vilket var tur för han behövde verkligen sina krafter till resten av helgen...
På lördagen hade vi bestämt att göra en ordentlig utflykt, det blev en tur till Skuleskogen och Slåttdalsskrevan (nej det var inte där Ronja spelades in). Vi gick bort till skrevan, fikade strax innan vid Tärnättssjön (eller vad den heter) och sedan satt vi ett tag uppe på Slåttdalsberget. Zsandor tyckte det var läskigt, han är lite höjdrädd.
Zsandor kan inte låta bli att kika ut över kanten på skrevan
Efter vilan gick vi tillbaka vägen via grottorna, det var mycket klättrande den vägen men kul med lite variation, sen gick vi längs kustbandet tillbakavägen, Zsandor ville helst gå på stranden, fråga mig inte varför. Vi var tillbaka vid bilen efter nästan 5½ timme så resten av dagen ägnade Zsandor åt att sova.
På söndagen hade vi inte riktigt lika mycket energi, vi åkte först ut till Alneskogen i Bonäset men där var det inte så kul så efter en dryg halvtimme åkte vi vidare ut mot Skeppsmaln istället. Där blåste det som sjutton, så istället för att gå ut på Skagsudde gick vi Lotsstigen in mot skogen. Efter en stund vek vi av och gick mot kusten på södra sidan, där var det mer lä. Vi hittade där en egen plats med klippor och stenstrand vi kunde vara på, antagligen en plats som är ganska bortglömd för turister eftersom ingen stig går dit ut. Vilket vi såklart var glada för! Det var inte riktigt lika fint som på Skagsudde men nästan! Där var vi ett tag, fikade och Zsandor sprang runt med sina leksaker. 
Zsandor gillar att vara vid havet!
När vi tröttnat på blåsten gick vi upp i skogen, lekte med leksaker ett tag och bara myste, innan vi återvände till fiskeläget. Där gick vi runt en stund så husse kunde fota, sen satt vi på gräset och solade ett tag innan det var dags att åka hem.
Det första Zsandor gjorde när vi kom hem var att lägga sig på uteplatsen och sola, vi hade ju "bara" varit borta i 4½ timme denna dag (varav 1½ bilfärd) så han hade lite krafter kvar. Men efter att ha suttit där ute och myst med matte nån timme gick han in och slocknade på sängen, han märkte knappt att en granne kom och hälsade på matte på uteplatsen.
Idag blev ännu en hård dag eller i alla fall kväll för stackars Zsandor. Vi gick längs Selångersån mot Bergsåker, nästan på en gång hörde vi glassbilen från Granlo-hållet så jag fick verkligen tjata på Zsandor att följa med i början. När vi kom bort där stigen börjar blev det bättre, han glömde bort glassbilen och vi kunde gå normalt. Tränade lite på hundmöten när vi fick en chans. När vi kommit bort till Selångersfjärden och gick i den fina skogen där träffade vi en kvinna med whippet/vinthund (kan ej skillnad) som jag pratade lite med. Zsandor var jätteduktig, stod bara och tittade. Hennes hund, som var en hane, gjorde ett ryck med kopplet och hamnade nästan i rumpan på Zsandor men han brydde sig inte! Jag var snabb och klickade och kvinnan var snabb att dra bort hunden så det blev som en bra träningssituation, Zsandor reste inte ens ragg.
En stund senare träffade vi en man med flattetik mitt i den lilla skogen vid ån, det var en perfekt lek-situation, Zsandor ska i regel inte hälsa på främmande hundar eftersom han tycker det är jobbigt och oftast inte är så intresserad just av att hälsa utan mest att hävda sig av osäkerhet, men här kunde det inte bli bättre. En ganska gammal men lekfull tik som var helt trygg i sig själv och Zsandor visade genast intresse, samt gjorde lekinviter själv, han reste inte ragg alls som han gör om det är det minsta jobbigt. Så vi släppte hundarna och lät dem leka lite, tyvärr var det mest Zsandor som lekte och fick fnatt, men kul var det! Känns så bra att han fick flera positiva hunderfarenheter på samma dag!
Vi gick ut på udden där ån slingrar sig, lekte lite i sanden och sedan i vattnet, sen gick vi hemåt igen. På hemvägen hade vi glassbilen med oss igen, tyvärr hamnade den alldeles nära på andra sidan ån och spelade sin hemska melodi. Men det gick rätt bra ändå, Zsandor fick gå bakom mig på hemvägen medan han var rädd och då lugnar han ner sig. Och jag spelade in melodin på mobilen så nu ska jag träna! Vi var hemma efter tre timmar och då gick Zsandor direkt och la sig på mattan, han måste vara helt slut mentalt efter den här pärsen!
Matte och Zsandor tränar, tyvärr hade vi bara flexi med oss men det gick bra ändå
(från förra helgen)
Hotellvistelse
Matte och Zsandor sandar ner sig :-P
Zsandor grävde i evigheter, han blir helt förundrad över hur det kommer fram vatten när han gräver i sanden...
Idag fick Zsandor vara på hotellet på förmiddagen, sedan åkte vi tillbaka till Sundsvall, gick en sväng på djuraffären på hemvägen. Zsandor passade på att snatta godis, när jag berättade det för hon som jobbade så skrattade hon och gav honom en till godis. Snacka om att uppmuntra oönskat beteende. :-D
Här kommer lite fler fina bilder från helgen som husse har tagit:
Klampenborg
I fredags åkte vi ut till Selångers kyrka för att husse skulle få fota den fina kyrkoruinen, Zsandor och matte lekte och tränade lite undertiden. Vi var även nere vid gräs"hamnen" där vi var förra gånge, husse passade på att ta massa bilder på Zsandor, bland annat dessa två underbara bilder:
På lördagen blev det mindre kul. Vi gick bort till Sidsjön och hade jättekul på ditvägen, men när vi var framme vid sjön började det smälla från skjutbanan, inte bara små skott utan riktiga smällar som lät som kanoner eller nåt. Zsandor blev rädd men vi fortsatte till arboretumet bakom sjön dit vi skulle eftersom vi inte ville vända och gå hem direkt och hoppades att det skulle ta slut snabbt. Men det bara fortsatte och fortsatte, vi var vid Arboretumet en stund men sen gick vi hemåt igen eftersom Zsandor bara satt och darrade... när vi kommit förbi sjön på hem-sidan slutade det äntligen. Då passade vi på att leka och träna och testade att slänga ner Zsandors pipis i bäcken och såg när den åkte genom forsarna... Zsandor blev väldigt upprörd men desto lyckligare när han fick plocka upp den till sist. Efter det var den pipisen (som är ganska gammal och uttjänt) hans nya favorit, till och med mer omtyckt än sköldpaddan! Trots det jobbiga pangandet blev det en bra promenad till slut och vi hade varit ute i fyra timmar så Zsandor var trööött när vi kom hem.
Efter middagen tog vi bilen upp till Norra Berget och gick upp i tornet, Zsandor tyckte det var läskigt, han verkade få höjdskräck.
Vid bäcken, matte försöker få Zsandor att hoppa över stocken men han låtsas inte förstå
Idag åkte vi till Klampenborgs naturreservat som mattes arbetskompis tipsat om. Det var alldeles alldeles underbart... en liten ö med lite rester av hus men ingen bebyggelse (förutom båtvarven), och all sorts natur man kan önska sig: barrskog, lövskog, berg, ängar, gräsmattor, klippor, stränder...
Vi var där i tre timmar, gick runt på fina stigar längs den lilla ön, låg i gräset och solade, satt på en klippa och åt picnic. Husse fotade massa fåglar, Zsandor lekte med leksaker, åt gräs, nosade runt, solade och matte bara njöt! Det här var absolut en av de vackraste platser vi varit på, och en av de mysigaste utflykter vi gjort på väldigt länge (och så många utflykter som vi gör så är det inte lite!).
Godisträd fanns det också på ön!
Njuter för fullt på en härligt grön sommaräng! Livet kan nog inte bli bättre för en pinscher...
Nu är den härliga helgen över men redan på tisdag ska vi träffa husse igen, då ska vi till Härnösand och bo på hotell eftersom matte och husse ska på konferens där tisdag och onsdag. Det blir spännande att se hur det går för Zsandor att bo på hotell, det har vi inte gjort på flera år.
Zsandor på björnspaning
När vi gått förbi småtjärnarna och var ute på den stora myren bredvid Höga Kusten-leden fick vi annat att tänka på. Zsandor var nämligen borta. Det är väldigt sällsynt nuförtiden att han försvinner och är borta en längre stund, Kristofer såg honom dock i kikaren längre ut på myren så vi började gå ditåt. Och förstod snart varför han inte kommit tillbaka, han hade nämligen hittat ett älgkadaver som han gnagde lite på. Toppen tillfälle för träning blir det ju så vi berömde honom för att han varit duktig och hittat en skatt, sedan började vi kika runt lite medan Zsandor nöjt stod och gnagde på nåt äckligt ben. Det var inte bara en död älg, utan det var verkligen kvarlevor av en död älg, fanns inget kvar. Bara skelett, lite tänder och hud. Till och med huvudet var uppätet och delarna låg utspritt lite här och var. Jag började såklart spana på marken runt omkring och där fanns det, massor av det... det förstår säkert vad som kommer näst: jo björnspillning. Säkert tio olika högar, de flesta torkade men en var färsk med gamla bär i. Vi fotade lite, sen fick Zsandor koppel på sig och vi fortsatte. Plötsligt var huggormen inte lika närvarande längre...
En liten bit bort på stigen såg jag björnspår, en ganska lång bit kunde man skönja spår så björnen hade nog gått samma väg som vi gick. På andra sidan Vitsjöberget hittade vi en utgrävd myrstack med fler högar spillning. Så nu är det ingen tvekan längre, vi har björn uppe i Svedjeholmen. Den hög jag hittade i höstas låg bakom Vitsjöberget, men den här gången var det väldigt nära friluftsområdet där många rör sig, för att inte tala om väldigt nära Höga Kusten-leden...
Det inträffade fler spännande saker på promenaden, vi såg tranor och en örn, möjligen kungsörn! Vid Vitsjön pausade vi lite och Zsandor fick bada lite i sjön (hämta leksak i vattnet med andra ord). Vi var hemma igen efter ca 5 timmar och då var vi nöjda alla tre efter dagens spännande promenad!
---
På söndagen blev det inte lika kul för Zsandor, matte var upptagen så det blev "bara" en promenad på 1½ timme på eftermiddagen, men han verkade nöjd ändå. Idag blev det ännu en kortis på 1½ timme eftersom matte inte har nån ork och måste baka bröd.
Det som göms i snö...
Vid halv fem parkerade vi bortom Sidsjön vid det stället där vi senast var på Zsandors födelsedag (nästan en månad sedan), då var det snö men jag trodde det skulle vara ett fint ställe på våren. Vilket jag hade rätt i! Det finns ett arboretum i skogen där (en slags trädplanteringsställe med olika träd som egentligen inte ska växa i området) och vi har inte gått där förut, men åh vad vackert det var! Som en park mitt i skogen, träd men även öppna ytor med bänkar och bord, och så en bäverdamm och massor av bävergnagna träd. Dit ska vi ta med husse nästa gång han kommer. Så där var vi en stund, sedan gick vi längst stora stigen in i skogen. Gick och gick mellan skog och kalhyggen, uppåt mot bergen. Träffade ett par karlar på fyrhjuling som matte pratade med en stund, det visade sig att vi gått väldigt långt. Inte ovanligt iofs, men tanken var ju att inte gå så himla långt. Vi fick tips om hur vi skulle gå tillbaka närmsta väg, stannade vid en liten stuga i skogen några minuter, sen började vi gå hemåt. Men den sista biten skulle vi bli tvungna att gå bredvid en ganska stor bilväg och det är ju jättetråkigt, så vi valde att gå i skogen istället (matte valde men Zsandor höll nog med). Vilket innebar att vi hamnade mitt i ingenstanset. Jag visste ju åt vilket håll vi skulle och hörde bilvägen så helt vilse var vi inte, men jag hade ingen koll alls på hur långt det var... Som tur var har jag en utomordentligt inbyggd kompass när jag är i skogen så vi hittade rätt till slut, men då hade vi gått minst en timme över kalhyggen, genom skog och berg utan stigar och utan att riktigt veta om vi var på rätt spår.
Och när vi nästan var tillbaka vid bilen träffade vi en kvinna med en pinscher! Hur stor är den chansen? Två röda pinscherhanar från samma kennel som träffas i skogen... Malte hette han och ville gärna leka, men det går ju inte och dessutom skulle Zsandor nog inte ens viljat det om det varit en tik, för han var så trött! Han stod bara med svansen nere och tittade längtansfullt mot bilen medan vi pratade.
Nu har vi verkligen börjat träna upp kondisen igen både matte och hund, så fort värmen kom och snön försvann har vi tillbringat flera timmar ute varje dag, så härligt! Och dagens promenad i kuperad terräng med stekande sol som slutade på över tre timmar var nog det jobbigaste Zsandor varit med om på hela året, till och med jobbigare än utflykten i lördags, för nu sprang han ju lös hela tiden och det var fullt rusch hela tiden.
Tyvärr hade jag ingen kamera med mig och jag ångrar det djupt, vilka bilder det hade kunnat bli idag! Är dessutom hyfsat säker på att vi såg ett björnspår (baktass) i utkanten på ett kalhygge. Vid det laget ville jag bara hem så jag orkade inte bry mig så mycket.
Lyckohelg för Zsandor!
Zsandors äventyrliga helg går knappt att återge i ord, och tyvärr har jag inte så många bilder men ska ge en sammanfatting.
Valborg: Zsandor ylade och sjöng av glädje över att komma hem och inte blev det sämre av att bland det första vi gjorde var att åka till skogen vid Hamptjärn. Zsandor hittade en älgklöv som var större än han själv som han grävde ner på ett säkert ställe. Det var skojigt att se honom bära omkring på det och det tog en himla tid att gräva ner, men sedan var han nöjd och följde snällt med. På kvällen smällde det såklart men det gick bra, han var ju välrastad innan och på kvällen blev det bara en snabbkissning utanför dörren. Det värsta var att det smälldes av och till hela helgen sedan, jag fattar inte vad det är för idioter till föräldrar som låter sina ungar springa runt och smälla och skrämma livet ur djur, det är dessutom olagligt!
Första maj: Hela familjen åkte till skogen bakom Hamptjärn och var ute ca fyra timmar. Vi gick i skogen, gömde oss för en liten regnskur och satt ganska länge och njöt i solen när den kom tillbaka. Zsandor grävde ner en leksak som han sedan lämnade kvar i skogen. Han kanske var trött på den eftersom jag hade haft med mig den ut i flera veckor, annars förstår jag inte varför han lämnade kvar den för det brukar han inte göra nuförtiden... kanske var det uträknat "Om jag gräver ner och lämnar den här måste matte plocka fram en ny och roligare leksak nästa promenad!"
Fredag: Matte och hund var ute dryga två timmar i skogen, gick ganska långt och klättrade en del på berg så det var en fysiskt ansträngande promenad, i alla fall för mig, Zsandor var bara otroligt lycklig. Sen efter lunch åkte vi bort till Björnafallen på en "liten" utflykt (det är faktiskt "bara" 4 mil dit, inte 5 som jag trodde), husse fotade de väldigt vattenmassorna som vräkte ur dammen, jag och Zsandor gick runt och spanade i skogen. Zsandor gillade inte att vara nära vattenfallen, klok hund. Han gillade heller inte att husse var det, var väldigt orolig. Sen åt vi glass alla tre och åkte hemåt men stannade lite på vägen. Zsandor var trött efter denna heldag.
Lördag: Den värsta och bästa dagen på hela helgen! Vi ville prova nåt nytt och bestämde oss då för att gå ut till Balesudden fast från andra hållet, från Hålviken. Det var så otroligt vackert! Havet, trollskog, berg, blåsippor, solen som lyste in mellan träden och det var så varmt, som juli... Zsandor fick vara kopplad större delen av tiden men inte gjorde det nåt, när vi gått till Sörbalesviken som är en bit innan själva Balesudden tog vi paus, Zsandor var då så trött att han la sig ner på stenarna och vilade när jag lagt ut min jacka. Vi skippade att gå ut på udden eftersom vi redan var trött och vände tillbaka igen. Efter fem timmar var vi tillbaka vid bilen, satt en stund på sandstranden och myste och Zsandor la sig direkt i den mjuka sanden och vilade. Var han trött igår så var han verkligen helt slut efter denna dag...
Söndag: Lite lugnare denna dag, Zsandor och matte var på uteplatsen många timmar och solade (matte rensade ogräs och sånt nyttigt medan Zsandor latade sig och fick kakor av granntanten). På eftermiddagen la jag ett blodspår men hade ingen klöv så slutet fick blir godis istället. Sen cyklade vi dit och spårade, var ute i skogen ett tag och cyklade hem igen. På hemvägen smällde det en bit bort och Zsandor blev stressad, men att springa bredvid cykeln var uppenbarligen lugnande för han verkade glömma det fort! :-)
På kvällen orkade Zsandor knappt resa sig, när jag skulle ge honom godis orkade han inte ställa sig på baktassarna utan lyfte bara från marken typ två cm och gav upp sen. Stackarn.
Igår blev det en kortare skogspromis men med mycket spring innan vi skulle åka tillbaka till Sundsvall, idag var vi ute länge i skogen efter jobbet, över två timmar och Zsandor var pigg igen, busade och rusade omkring som en unghund!
