Zsandor

Idag gjorde vi något jag längtat efter länge, nämligen åkte ut till havet vid Skagsudde. Vi var "lediga" båda två så det gäller att passa på! Det var några månader sedan sist och med tanke på att det nästan var sommarväder idag så fanns det inget som lockade mer (dessutom blir det kanske sista gången för i år, tror ju inte det här vädret kommer hänga kvar så länge). Vi gick till ett av våra "vanliga" ställen där ute på klipporna, det tar en stund att gå dit och är lite knepigt ibland men jag älskar att hoppa runt på klipporna så det gör inget. Det var faktiskt en till person där ute, en fågelskådare, annars var det tomt som man kan räkna med en höstdag mitt i veckan.
 

Finns det något härligare än klippor och hav när solen värmer?

Vi gick runt lite på klipporna, men mest var vi på "vår" klipp-platå där vi fikade, solade, läste, lekte med Zsandor. Husse och Zsandor busade mest hela tiden med leksaker vi tagit med oss, kul för oss båda att ha med husse för det är inte ofta nuförtiden, han går oftast åt ena hållet med sin kamera för att fota grässtrån och höstlöv, medan vi går åt andra hållet för att ge oss upp på berg och djupt in i skogarna.
 

Vem är starkast? (Zsandor såklart  )

"Matte vad gör du därnere?"

"Vem har satt fast leksaken här uppe? Nu blev det ju jobbigt!"

Zsandor har en riktigt knäpp ovana: leker han med en leksak och det finns ett hål/skreva/brygga eller liknande i närheten så står han gärna precis bredvid/ovanför den och biter på leksaken, för att sedan tappa ner den i hålet/skrevan. Inte minst när det är på riktigt jobbiga ställen. Som idag tappade han ner leksaker rakt ner i en djup skreva där dessutom havsvattnet skvalpar in. Så det var bara för husse att klättra ner och hämta upp leksaken igen. Varpå Zsandor upprepade proceduren. Det är lustigt det där, för han blir jättearg när det händer, när han inte når leksaken, står där och skäller och är frustrerad, men ändå gör han om samma sak igen efter ett par minuter. Är han korkad eller gör han det för att retas?

Husse letar efter leksaken

Efter 4 timmar och en kvart ungefär var vi tillbaka vid bilen och åkte raka vägen hem, Zsandor gick direkt och la sig, alldeles utmattad!

Idag hade jag bestämt att denna lördag skulle vara en "ledig" dag, dvs. inget pluggande. Jag hade också tackat nej till att jobba i helgen pga att jag inte hinner, har en hel del att plugga, men framförallt: hinna med Zsandor, hinna ta det lite lugnt, fixa hemma och vara med Kristofer.

Solen strålade så allt bådade för en lyckad dag i skogen, och det blev det också! Vi gick upp till Vitsjöberget och gick längs bergskammen, fikade vid Hangtjärn och gick så småningom tillbaka till bilen. Det blev en riktig långtur på över fem timmar, men jag tog det ganska lugnt så det kändes liksom inte som att det gick så många timmar.

Bakade en sockerkaka med plommon och sen åkte jag och Zsandor iväg. Hade planerat en långtur och tagit med ordentligt med matsäck, även sockerkaka förstås. Vi åkte till Sandlågan och gick därifrån ut mot Balesudden där jag inte varit på över ett år. Sandlågan är alltid häftigt såhär på hösten när vattnet dragit sig tillbaka och en stor del av havsbottnen är torrlagd...

Vi gick längs strandlinjen ända ut till Bodviken, det är lite trixigt med stenar och klippor men jag hade ett behov av att vara nära vatten, känna doften av tång och salt. Zsandor sprang mest i skogen ovanför, men på sandstränderna passade han på att raca runt och kasta pinnar omkring sig!

I maj gick hela familjen till Sör-balesviken nedanför från Hålviken men vi orkade inte gå ända upp, sedan var det den stora branden på udden i juni (tror jag det var) och efter det har det inte känts lönt faktiskt. Men vägen ut är ju också underbart vacker, det hade jag nästan glömt. Och idag gick vi ut på udden eftersom jag var nyfiken på hur det ser ut efter branden. Men en bit ut satt varningsskyltar som varnade för fallande träd och sköra klippor så då gick vi inte längre.

Stannade och rastade först vid Bodviken och sedan vid sagolikt vackra Balestjärn. Om jag vore en björn eller älg eller kanske ett träd, då skulle jag välja att bo vid Balestjärn, det är så obeskrivligt vackert där!

Efter 4½ timme var vi tillbaka vid bilen, Zsandor hade bråttom in i bilen efter att ha sprungit, busat, spårat och skuttat oavbrutet och har sedan legat i soffan hela kvällen, och även jag kände av promenaden i benen, härligt!

Zsandor har varit i Hemavan en vecka och vandrat i fjällen. Tyvärr kan han inte vara lös överhuvudtaget, dels för att vi mest gick i Vindelfjällens naturreservat och dels för att det var renar typ överallt. Zsandor älskar renar. Han skulle nog sälja sin ena baktass eller en årsranson vom om han fick jaga renar. Men även med koppel blev det jobbigt, vi var ute 6½ - 7½ timme varenda dag förutom på söndagen då matte mådde dåligt. Under dessa timmar gick vi såklart inte hela tiden, vi rastade kanske 1½-2½ timmar också, men vi gick långt. Och Zsandor nosade efter renar hela tiden, det var ett hårt jobb eftersom renarna hade gått överallt där vi gick, det var både spillning och spår precis överallt. När han fick syn på renarna gnällde, skrek och skällde han, jag har aldrig hört något liknande!

Zsandor i sin fjällutrustning, det imponerande Obtrack-täcket

Vi hade faktiskt riktigt hyfsat väder, halva tiden var det växlande molnighet eller sol och precis lagom varmt för att gå på fjällen eller sitta och rasta, dock för varmt för att gå uppför, vilket vi gjorde ungefär halva tiden... de andra dagarna var det molnigt med några regnskurar, men det gick bra ändå. Zsandor hade sitt obtrack-täcke på sig dessa dagar och jag är så himla imponerad av det täcket, han blev aldrig kall eller blöt där täcket sitter, inte ens när det regnat ordentligt en lång stund, dessutom är det vindtätt vilket nog var skönt när vi var uppe på någon blåsig fjälltopp!

Zsandor har verkligen haft en toppenvecka! Förutom allt vandrande har han solat mycket, lekt med leksaker och resten av tiden mest sovit. Han var så trött på kvällarna och mornarna att jag nästan fick dåligt samvete över att släpa med honom på ännu en vandring... Men nu har han nog tagit igen sig, vi har varit hemma två dagar och varit ganska mycket ute, tre timmar igår och fem idag, och han är lika pigg som vanligt. Det måste tyda på att han har bra kondition min lilla pojk!

Här kommer lite bilder:


"Oj vad det forsar i den här bäcken!"


"Usch måste jag verkligen ner i det kalla vattnet?"


Vadar i glaciärvatten, det var KALLT! (Matte och husse var också tvungna att vada över så vi vet!)


Värmer sig i solen efter det kalla "badet"


En härlig paus i solen efter några timmars vandring!


"Titta mat!" Zsandor äter bär som inte är blåbär, det fanns enorma mängder och han åt typ hälften av dem


Zsandor och matte NJUTER!


Nåja man kan inte springa så långt med koppel... Hemavan i bakgrunden nere till vänster


Simmar efter leksak en varm och solig dag i en liten fjälltjärn


Man blir TRÖTT av allt fjällspringande och busande!

Imorgon åker vi till Väsby till mattes föräldrar och Zsandors första hem, vi ska vara där en knapp vecka om det blir som planerat. Ska bli så kul!

Som vanligt blir det uppdatering efter helgen, har inte tid att skriva så ofta nu för det är så fullt upp hela tiden.
I fredags tog vi en kvällspromenad på två timmar ner mot Veckefjärden, genom skogen där. Anledningen till att det blev en så lång promenad är främst för att husse skulle fota överallt... men det gjorde oss inte så mycket för det var skönt ute. Vi såg en hare som Zsandor fick spåra efter i koppel, det var uppskattat! Efter dessa två timmar och bilresan (som verkar ta på hans krafter) var Zsandor trött och gick och la sig, vilket var tur för han behövde verkligen sina krafter till resten av helgen...

På lördagen hade vi bestämt att göra en ordentlig utflykt, det blev en tur till Skuleskogen och Slåttdalsskrevan (nej det var inte där Ronja spelades in). Vi gick bort till skrevan, fikade strax innan vid Tärnättssjön (eller vad den heter)  och sedan satt vi ett tag uppe på Slåttdalsberget. Zsandor tyckte det var läskigt, han är lite höjdrädd.


Zsandor kan inte låta bli att kika ut över kanten på skrevan

Efter vilan gick vi tillbaka vägen via grottorna, det var mycket klättrande den vägen men kul med lite variation, sen gick vi längs kustbandet tillbakavägen, Zsandor ville helst gå på stranden, fråga mig inte varför. Vi var tillbaka vid bilen efter nästan 5½ timme så resten av dagen ägnade Zsandor åt att sova.

På söndagen hade vi inte riktigt lika mycket energi, vi åkte först ut till Alneskogen i Bonäset men där var det inte så kul så efter en dryg halvtimme åkte vi vidare ut mot Skeppsmaln istället. Där blåste det som sjutton, så istället för att gå ut på Skagsudde gick vi Lotsstigen in mot skogen. Efter en stund vek vi av och gick mot kusten på södra sidan, där var det mer lä. Vi hittade där en egen plats med klippor och stenstrand vi kunde vara på, antagligen en plats som är ganska bortglömd för turister eftersom ingen stig går dit ut. Vilket vi såklart var glada för! Det var inte riktigt lika fint som på Skagsudde men nästan! Där var vi ett tag, fikade och Zsandor sprang runt med sina leksaker.


Zsandor gillar att vara vid havet!

När vi tröttnat på blåsten gick vi upp i skogen, lekte med leksaker ett tag och bara myste, innan vi återvände till fiskeläget. Där gick vi runt en stund så husse kunde fota, sen satt vi på gräset och solade ett tag innan det var dags att åka hem.
Det första Zsandor gjorde när vi kom hem var att lägga sig på uteplatsen och sola, vi hade ju "bara" varit borta i 4½ timme denna dag (varav 1½ bilfärd) så han hade lite krafter kvar. Men efter att ha suttit där ute och myst med matte nån timme gick han in och slocknade på sängen, han märkte knappt att en granne kom och hälsade på matte på uteplatsen.

Idag blev ännu en hård dag eller i alla fall kväll för stackars Zsandor. Vi gick längs Selångersån mot Bergsåker, nästan på en gång hörde vi glassbilen från Granlo-hållet så jag fick verkligen tjata på Zsandor att följa med i början. När vi kom bort där stigen börjar blev det bättre, han glömde bort glassbilen och vi kunde gå normalt. Tränade lite på hundmöten när vi fick en chans. När vi kommit bort till Selångersfjärden och gick i den fina skogen där träffade vi en kvinna med whippet/vinthund (kan ej skillnad) som jag pratade lite med. Zsandor var jätteduktig, stod bara och tittade. Hennes hund, som var en hane, gjorde ett ryck med kopplet och hamnade nästan i rumpan på Zsandor men han brydde sig inte! Jag var snabb och klickade och kvinnan var snabb att dra bort hunden så det blev som en bra träningssituation, Zsandor reste inte ens ragg.
En stund senare träffade vi en man med flattetik mitt i den lilla skogen vid ån, det var en perfekt lek-situation, Zsandor ska i regel inte hälsa på främmande hundar eftersom han tycker det är jobbigt och oftast inte är så intresserad just av att hälsa utan mest att hävda sig av osäkerhet, men här kunde det inte bli bättre. En ganska gammal men lekfull tik som var helt trygg i sig själv och Zsandor visade genast intresse, samt gjorde lekinviter själv, han reste inte ragg alls som han gör om det är det minsta jobbigt. Så vi släppte hundarna och lät dem leka lite, tyvärr var det mest Zsandor som lekte och fick fnatt, men kul var det! Känns så bra att han fick flera positiva hunderfarenheter på samma dag!
Vi gick ut på udden där ån slingrar sig, lekte lite i sanden och sedan i vattnet, sen gick vi hemåt igen. På hemvägen hade vi glassbilen med oss igen, tyvärr hamnade den alldeles nära på andra sidan ån och spelade sin hemska melodi. Men det gick rätt bra ändå, Zsandor fick gå bakom mig på hemvägen medan han var rädd och då lugnar han ner sig. Och jag spelade in melodin på mobilen så nu ska jag träna! Vi var hemma efter tre timmar och då gick Zsandor direkt och la sig på mattan, han måste vara helt slut mentalt efter den här pärsen!


Matte och Zsandor tränar, tyvärr hade vi bara flexi med oss men det gick bra ändå

(från förra helgen)

Zsandors äventyrliga helg går knappt att återge i ord, och tyvärr har jag inte så många bilder men ska ge en sammanfatting.

Valborg: Zsandor ylade och sjöng av glädje över att komma hem och inte blev det sämre av att bland det första vi gjorde var att åka till skogen vid Hamptjärn. Zsandor hittade en älgklöv som var större än han själv som han grävde ner på ett säkert ställe. Det var skojigt att se honom bära omkring på det och det tog en himla tid att gräva ner, men sedan var han nöjd och följde snällt med. På kvällen smällde det såklart men det gick bra, han var ju välrastad innan och på kvällen blev det bara en snabbkissning utanför dörren. Det värsta var att det smälldes av och till hela helgen sedan, jag fattar inte vad det är för idioter till föräldrar som låter sina ungar springa runt och smälla och skrämma livet ur djur, det är dessutom olagligt!

Första maj: Hela familjen åkte till skogen bakom Hamptjärn och var ute ca fyra timmar. Vi gick i skogen, gömde oss för en liten regnskur och satt ganska länge och njöt i solen när den kom tillbaka. Zsandor grävde ner en leksak som han sedan lämnade kvar i skogen. Han kanske var trött på den eftersom jag hade haft med mig den ut i flera veckor, annars förstår jag inte varför han lämnade kvar den för det brukar han inte göra nuförtiden... kanske var det uträknat "Om jag gräver ner och lämnar den här måste matte plocka fram en ny och roligare leksak nästa promenad!"

Fredag: Matte och hund var ute dryga två timmar i skogen, gick ganska långt och klättrade en del på berg så det var en fysiskt ansträngande promenad, i alla fall för mig, Zsandor var bara otroligt lycklig. Sen efter lunch åkte vi bort till Björnafallen på en "liten" utflykt (det är faktiskt "bara" 4 mil dit, inte 5 som jag trodde), husse fotade de väldigt vattenmassorna som vräkte ur dammen, jag och Zsandor gick runt och spanade i skogen. Zsandor gillade inte att vara nära vattenfallen, klok hund. Han gillade heller inte att husse var det, var väldigt orolig. Sen åt vi glass alla tre och åkte hemåt men stannade lite på vägen. Zsandor var trött efter denna heldag.



Lördag: Den värsta och bästa dagen på hela helgen! Vi ville prova nåt nytt och bestämde oss då för att gå ut till Balesudden fast från andra hållet, från Hålviken. Det var så otroligt vackert! Havet, trollskog, berg, blåsippor, solen som lyste in mellan träden och det var så varmt, som juli... Zsandor fick vara kopplad större delen av tiden men inte gjorde det nåt, när vi gått till Sörbalesviken som är en bit innan själva Balesudden tog vi paus, Zsandor var då så trött att han la sig ner på stenarna och vilade när jag lagt ut min jacka. Vi skippade att gå ut på udden eftersom vi redan var trött och vände tillbaka igen. Efter fem timmar var vi tillbaka vid bilen, satt en stund på sandstranden och myste och Zsandor la sig direkt i den mjuka sanden och vilade. Var han trött igår så var han verkligen helt slut efter denna dag...







Söndag: Lite lugnare denna dag, Zsandor och matte var på uteplatsen många timmar och solade (matte rensade ogräs och sånt nyttigt medan Zsandor latade sig och fick kakor av granntanten). På eftermiddagen la jag ett blodspår men hade ingen klöv så slutet fick blir godis istället. Sen cyklade vi dit och spårade, var ute i skogen ett tag och cyklade hem igen. På hemvägen smällde det en bit bort och Zsandor blev stressad, men att springa bredvid cykeln var uppenbarligen lugnande för han verkade glömma det fort! :-)
På kvällen orkade Zsandor knappt resa sig, när jag skulle ge honom godis orkade han inte ställa sig på baktassarna utan lyfte bara från marken typ två cm och gav upp sen. Stackarn.



Igår blev det en kortare skogspromis men med mycket spring innan vi skulle åka tillbaka till Sundsvall, idag var vi ute länge i skogen efter jobbet, över två timmar och Zsandor var pigg igen, busade och rusade omkring som en unghund!

Bilen är på däckverkstan så dagens planer blev ändrade. Jag packade med lite ätbart och sen vandrade jag och Zsandor iväg i riktning mot Granlo. Men så kom jag på att det fanns en plats jag tänka besöka, nämligen Selånger kyrka där det finns en hel del fornlämningar. Så vi gick mot Bergsåker på hyfsat trevliga promenadvägar och några stigar, efter två timmar var vi framme vid kyrkan.
Vi kikade runt där på ruinen, fotade lite och försökte tyda runinskrifterna (speciellt Zsandor tyckte det var intressant!) och sen gick vi ner till St Olofs hamn nedanför som ligger vid Selångersfjärden. Det är förstås ingen hamn längre utan nu "bara" en fin plats som består av åkrar och en liten halvö med torrt gräs. Där stannade vi ungefär en timme och vilade, det var vacker utsikt åt alla håll och helt folktomt. Zsandor kunde springa lös eftersom man såg så långt att det inte kunde dyka upp någon utan att bli avslöjad. Sen gick vi hem igen men då via Selångersån där vi brukar gå ibland, så nu vet jag att det går att gå väldigt långt där, mycket längre än vi testat och det är väldigt fint! Så kul att upptäcka nya fina ställen nära hemmet!
Dagens promenad blev fem timmar sammanlagt, sen var det raka vägen in i duschen för Zsandor eftersom han rullat sig i allt möjligt. Vanligtvis (de senaste dagarna) rullar han sig lyckligt så fort han kommer på torrt gräs, men idag passade han på även vid en åkerkant där det luktade misstänkt likt koskit, antagligen nygödslat. Så nu är han ren och fin och selen har fått en maskintvätt för den var inte så fräsch den heller. Zsandor fick som sagt vara lös när vi var på halvön, en timme ungefär, resten av tiden var i koppel men det var nog tur för så långt som vi gick skulle jag nog fått bära honom sista biten annars, det märks att hans kondition inte är som i höstas för efter en femtimmars tur är han helt slut resten av dagen!


Spanar på en sångsvan som höll oss sällskap på behörigt avstånd


Varför nöja sig med en liten pinne när det finns stockar?


Liten översikt över halvön (hamnen)


Undersöker ett bävergnagt träd (båda matte och hund är imponerade!)

Det var en äventyrlig helg för Zsandor eftersom vi var på nya ställen och utforskade.

I lörsdags åkte vi en mil inåt landet till ett ställe som heter Töva, där hade matte sett ut några motionsspår på kartan som vi testade. Vi gick ett spår som var 7 km, men det var inte mycket att hurra över. Vi hade tur eftersom det var tomt på skidåkare där, och spåren gick bra att gå i trots att det var kramsnö. Men rundan var föga upphetsande, man gick som i ett B där långsidan gick längs en 90 väg och kurvorna inne i skogen var helt ok men det gick alldeles för fort att gå runt! Dessutom hade matten ont i huvudet och var inte jättepigg så hon orkade inte utforska skogen runt omkring, och var dessutom lite nojig eftersom det finns björn i närheten och även den upplyste matten blir påverkad av björnattacker och rapporter om att björnarna i länet börjat vakna. Men skam den som ger sig, 7 km-rundan tog bara 1½ timme och det var inte nog så efter att ha gått runt hoppade vi in i bilen igen och åkte bort till Sidsjön, där gick vi längs sjön och sedan upp på spåret bakom och gick ca 1½ timme till. I närheten av Sidsjön finns en skjutbana där det började skjutas, men just som det började smälla träffade vi en gubbe med en norsk buhundstik som Zsandor lekte med en lång stund, och bättre avledning finns inte! Han brydde sig knappt om att det smällde ganska högt i närheten utan var helt betagen i denna söta tik som gärna ville brottas med honom!

Sen åkte vi hem och sov, matten var sjuk hela kvällen sen så Zsandor hade nog rätt tråkigt, men han är bra på att trösta en ledsen och sjuk matte - lägger sig nära och pussas så mycket han bara kan, samt lägger tassen på mattes huvud för att visa hur mycket han bryr sig, sötisen.

I söndags blev en betydligt bättre dag! Matten mådde bra och vädret var helt underbart! Flera plusgrader men strålande sol! Vi åkte bort till Hulistugan i Granloholm, som matten sett ut på karta. Elljusspåret som går runt med utgångspunkt vid stugan var tyvärr inte jättekul heller, inte speciellt långt för skogsmullar som oss... Men vi hittade en lösning som vanligt. Vi gick en sväng ut på en promenadväg nedanför skogen, satt på en bänk och solade en stund och tränade på flera hundmöten. Sen gick vi en genväg genom härligt mossig skog utan snö och hittade så småningom bort mot ett bostadsområde som vi passerade bort mot ett nytt mål matte hittat på kartan. Och det ångrar vi inte en sekund! Bakom bostadsområdet ligger nämligen en liten sjö som man kan gå runt, och efter det kan man fortsätta på gångvägar (inte stigar visserligen, men vad spelar det för roll när solen gassar?) och gå längs ängar/åkrar tills man kommer tillbaka till Hulistugan efter ett tag. Vi stannade och åt matsäck i solen, sen gick vi ut på en snöig äng och lekte med leksaker. Efter en stund fattade Zsandor ett beslut, han tog leksaken i munnen och gick bort till en liten skogsdunge med torrt gräs, där han helt enkelt la sig ner och solade! Det är första gången i år han lägger sig ute och solar, så det är ett säkert vårtecken, nu väntar jag bara på vårrullningen som brukar komma i april. Vi stannade där i dungen en stund, Zsandor låg och bet på sin leksak och spanade på hundar som gick förbi en bit bort och matten bara njöt! Nu längtar vi båda efter ännu mer vår och värme så man kan vara ute hela dagen!

Väl tillbaka vid bilen visade det sig att vi varit ute i nästan tre timmar idag också, det var ju inte riktigt meningen eftersom matten tänkt ta det lugnt, men med tanke på att vi gått sakta och suttit mycket i solen så är det nog ingen fara.

Påsken har tillbringats hemma i Väsby hos mattes föräldrar till Zsandors stora glädje! Han trivs verkligen jättebra där, blir en helt annan hund än han är i Sundsvall. För det första är det såklart jättekul att träffa familjen och My, men framförallt tror jag det handlar om att det är mer folk i huset (=mer uppmärksamhet, mer action) och att vi är ett helt gäng på långpromenaderna vilket såklart är jättekul för honom! På torsdagen när vi kom fram gick han runt och viftade på svansen nästan hela kvällen, och gick runt till olika familjemedlemmar och tryckte sig mot dem för att bli kliad. Zsandor är ju som bekant inte speciellt förtjust i folk, de han verkligen gillar kan man räkna på tio fingrar, men det är härligt att se hur mycket han älskar mina föräldrar och brorsan! Inte så konstigt kanske med tanke på att han har vuxit upp där och i det huset. Dessutom vet jag han tycker det är mycket bättre att ha ett helt hus att springa runt i, och dessutom en trädgård, jämfört med en liten trång lägenhet utan trädgård... men vilken hund skulle inte tycka det?

På långfredagen blev en riktig heldag för mig och hundarna. Medan mamma och pappa var i kyrkan på förmiddagen gick vi bort till Vik som ligger några km hemifrån, jag gick där med Dilba och Tigra för några år sen men sedan dess har det inte blivit av konstigt nog. Vi gick in i skogen via Tollarklubbens plan, passade på att tjuvlåna agilitybanan litegrann eftersom My tycker sånt är så kul. Sen gick vi en bit på spåret och svängde ut på en äng som gick bort till Väsby golfbana, jag blev förvånad eftersom jag trodde den låg längre bort, men det passade perfekt! När vi gick hemifrån snöade det men nu kom solen fram och det blev varmt! Vi gick längs golfbanan länge, svängde upp i små skogsdungar och såg rådjur som Zsandor missade. Satt en stund och solade medan hundarna gick runt och nosade, åt harbajs eller nåt och bara njöt! Det var väldigt varmt i solen och det var helt underbart med snöfria skogsdungar och torrt gräs på ängarna. Golfbanan är mycket större än den vi har hemma i Övik och finare med skog runt och små dungar här och var, där skulle vi kunnat tillbringa hela dagen men jag hade lovat mamma att vi skulle gå ut efter lunch också så det fick räcka med två timmar.

Efter lunch gick vi som sagt ut igen, jag, vovvarna, mamma och pappa. Vi gick skogen till fårhagen där det också var vår, det är en av de finaste platserna jag vet: ängar med små stenar och nåt gammalt stenröse, härlig utsikt, massor av djur som rör sig i området, både rådjur, älgar, harar, rävar och vildsvin...  Zsandor fick syn på några rådjur som stor längst bort i hagen och jag gav honom tillåtelse att springa, tala om lycka! När det gäller rådjur är det ingen fara eftersom han aldrig jagar dem, han vet att det inte är nån idé utan springer bara efter några tiotal meter innan han stannar, och det var likadant nu, men kul tycker han det är! Sedan gick vi runt den nya slingan vid Vallensjö naturreservat, tillbaka till fårhagen igen där vi lekte med leksaker innan vi gick hem den nya promenadvägen till Ekeby. Det blev två timmar till så ni kan ju tro att hundarna var trötta på kvällen sen!

Påskafton blev lite lugnare, vi gick ut hela familjen (utom Marie som var i Karlstad) på förmiddagen, förbi de nya fula husen där det tidigare var ängar där Zsanor och jag brukade leka, ner till Bollstanäs och Norrvikens strand, sedan hem.


Pappa med vovvarna vid Bollstanäs

Sedan åkte vi människor till släkten för att fira påsk så hundarna fick vara hemma och vila, Zsandor passade på att lägga sig där solen sken in genom fönstret så han kunde sola. På kvällen fick de en halvlång promenad till och sen var det mys i soffan.


Är det för kallt ute får man sola inne!

Annandag påsk åkte vi på utflykt till Sättra friluftsområde och följde en relativt ny led som går genom härlig skog som periodvis påminner lite om norrlandsskogarna och periodvis är typiskt uppländsk med härliga ängar, lövskog och lera! Tyvärr var det också en del snö på marken här och var, och väldigt kallt i luften. Annars hade det varit perfekt med matsäck så vi hade kunnat vara ute ännu längre än de 2.15 vi orkade med. Promenaden var i alla fall härlig trots kylan och hundarna hade fullt upp, Zsandor med att följa djurspår och My med att bråka med pinnar. Den här turen ska vi definitivt göra om när det är varmare och då bestämde vi att vi ska ha två bilar med oss och ställa den ena i Runsa och sedan gå hela vägen bort, det blir en lååång promenad, men det är verkligen lättgången omgivning och väldigt vackert eftersom man går vid Mälarens strand nästan hela tiden.

På kvällen åkte matte och Zsandor till Patrick, ännu ett kärt återseende där Zsandor visade hela garnityret av glädje när han skulle hälsa!

I måndags (annandag påsk) var vi hos Marie, Rickard och Kristian på dagen så hundarna fick nöja sig med en kort skogspromenad på morgonen, men på kvällen innan middag gick vi en långis i skogen.

Och igår gick jag och vovvarna ut ett par timmar innan vi skulle åka hem till Sundsvall. Det var tyvärr den allra härligaste dagen på hela långhelgen eftersom det inte bara var sol utan också plusgrader och varmt, så det var synd att de andra jobbade. Vi gick till fårhagen och sen skogen bakom naturreservatet, också en massa härliga öppna vårängar! Zsandor sprang som en liten tok över ängarna efter djurspår och när han kom tillbaka hade han sträckt sig i benet och haltade resten av dagen. Idag har Zsandor fått vilodag med bara en 40 min promenad som mest, nu ligger han och tuggar på ett gott märgben han fick med sig hemifrån, lagom träning för honom när benet behöver vila!

Vi har faktiskt hunnit med en hel del roliga aktiviteter de senaste dagarna. Både torsdag och fredag var vi ute i skogen efter jobbet så Zsandor kunde springa av sig, han fick bara springa lös ca en timme båda dagarna men han var nöjd ändå!

På lördagen åkte vi ut till Alnö, vi hade en himla tur med vädret för när vi vaknade var det snöblandat regn i ofantliga mängder men när vi kommit ut till Alnö var nederbörden borta och faktiskt kom solen fram efter ett litet tag! Vi åkte ut till fiskeläget Spikarna efter tips, husse var nöjd för han kunde fota en massa på havet, matte och Zsandor halkade runt lite på klipporna och njöt av barmark i skogen ovanför. (Se fina bilder i mattes blogg.) På eftermiddagen tränade vi lite inne, Zsandor har blivit riktigt duktig på att plocka upp sina leksaker och lägga dem i leksakskorgen!

Idag gick vi ner till Sidsjön, vädret var rätt trist med stora mörka moln men det var varmt och fåglarna sjöng så vi trivdes bra ändå. På slutet visade sig faktiskt solen lite också. Vi var ute i nästan tre timmar, men Zsandor hade bara gått kopplad så han hade ändå energi kvar, vi tränade lite hemma också innan vi kröp ihop i sängen och vilade. När husse gått till bussen sken solen så jag och Zsandor tog en till promenad på nästan en timme, vi gick lite i skogen närmast och satt en stund i solen och tittade på en fotbollsmatch, det är bra träning för Zsandor tycker det är lite läskigt med höga ljud och det var det mycket av där.

Bilder av husse (Kristofer-foto.se)


Matte och Zsandor vid havet på Alnö (det ser ut som vår men blåser kallt)


Mys vid havet!


Zsandor får bära Naturfotoforums maskot Naffo på ryggen