Zsandor

Idag har Zsandor haft en ganska tråkig idag, eftersom matte är hängig igen.
På morgonen hittade vi en liten blodpöl på mattan med klumpar i, antar att han hade bajsat ut det utan att vi märkt nåt, och trots att vi just varit ute, men han verkar inte själv ha märkt nåt för vi var i närheten hela tiden och såg inte ens att han satt sig i bajsställning.
Så vi passade på att slänga mattan som vi tänkt ett tag, och sen åkte vi och köpte en ny, ännu finare.
På eftermiddagen tog vi bilen till skogen, la ett ganska långt spår och gick en kort sväng i skogen innan han fick ta spåret. Det gick sådär, han har en tendens att lukta i luften istället för på marken ibland och då tappar han bort sig. Men det är väl en träningssak.


Zsandor har redan invigt  och godkänt nya mattan genom att rulla sig på den.

Igår fick vi med oss husse ut i skogen igen! Det var strålande sol men ganska blåsigt. Vi tog bilen bort till Hamptjärn igen men någon elak person hade ställt ut betongblock för vägen så vi fick parkera nedanför och gå hela långa vägen upp, det tog säkert fem hela minuter! Nåja, jag vet att jag egentligen inte har behörighet att köra hela vägen upp men det är så skönt, vägen upp är så tråkig att gå.
Vi gick stigen in till vänster mot vår nya grillplats och sedan genom skogen bort mot jaktstugan, via "lilla kalhygget" bort till stora och tillbaks till bilen. Vi var ute knappt två timmar och det kändes alldeles för lite men vi hann inte mer än så, eftersom vi skulle bort på kvällen och hade en del att göra innan dess. Zsandor verkade ganska nöjd ändå.

Idag har Zsandor solat lite och nästan hälsat på Stumpen, samt fått kex av spanjorskan. Nu väntar han på att få ta ett spår jag la ut för en dryg timme sen. Det blir sista blodspåret innan jag får de nya klövarna, men de borde komma i slutet av veckan eller början på nästa. Sen ikväll ska vi på hundpromenad med Emmy igen.


Nån som ser kamouflagehunden på bilden?

Idag var första gången av hundpromenaderna som Emmy ordnar. Vi var fem hundar och sju människor inklusive Emmy. Förutom mig och Zsandor var det en sibirian huskytik, en schäferhane som Emmy jobbar med, en new foundlandstik och en rottistik. Ni kan ju gissa vilken Zsandor föll för... rottisen såklart!
Alla de andra hundarna var runt 1 - 2 år vilket märktes tydligt i beteendet. Zsandor uppförde sig så gott som exemlariskt förutom en hel del gnällande i början och på fikapausen. Flera av de andra hade problem med hundar som drog i koppel, hoppade omkring och skulle fram till andra hundar, morrade och skällde. Men det kommer nog märkas en stor skillnad efter några gånger, min förra tränare hade hundpromenader som vi ofta gick på under ett par år och det var kul att se vilken skillnad det blev på (de flesta) hundarna efter några gånger. Det är ett jättebra sätt att både socialträna och att träna hunden på att fokusera på sin ägare i närheten av andra hundar, att den ska vänja sig med att vara i närheten av andra hundar utan att bry sig om dem alltför mycket.
Zsandor är ju van både med hundpromenader och olika typer av träning med andra hundar, men det var ett bra tag sen nu som vi tränade regelbundet, och vi har inte så många hundmöten på promenaderna så han behöver lite träning. Självklart uppför han sig hur bra som helst när vi väl är på träningen, men när vi går på vanliga promenader så kommer ovanorna fram, det är så det brukar vara. Men det beror säkert till stor del på mitt beteende, samt på att han "känner" hundarna här i området. Men all träning är bra och minskar de dåliga beteendena, och dessutom är det kul!
Rottistiken gillade inte andra hundar överhuvudtaget, men efter halva promenaden gick vi förbi en grusplan och Zsandor fick lekryck. Efter det var hon jätteförtjust i honom, tittade längstansfullt och gnällde. Ägaren var förvånad eftersom tiken inte brukade gilla andra hundar, och mot Zsandor reste hon inte ens ragg på slutet.
Jag säger då det - Zsandor kan charma de flesta tikar, det får vi bevisat gång på gång. Och han hade inte ögon för någon annan än rottisen, inte ens sibirian huskyn som gjorde sitt bästa för att få hans uppmärksamhet och få igång honom på bus med koppel och mattar i släptåg.

På tisdag börjar träningskvällarna på brukshundklubben så jag ska försöka ta mig tid till dem regelbundet, Emmy har startat upp ungdomssektionen igen så hon tycker jag ska komma på de kvällarna också, det är tom året man fyller 26 men jag känner mig ändå lite gammal om jag ska träna tillsammans med högstadieungdomar. Men kan Emmy så kan väl jag, hon är ett år äldre än mig. Får väl se hur det blir, jag tänkte åka dit när de har klickerkväll om jag har tid i alla fall. Men mer än ett par kvällar i veckan hinner jag inte åka på träning, eller orkar inte kanske snarare.
Nu ska jag beställa klövar.

Idag skulle vi träffat Pepsi men hon hade varit sövd hos veterinären så hon orkade inte. Vi väntade på att husse skulle komma hem, sen cyklade vi ner till gofklubben där vi parkerade cyklarna. Vi lade ut ett blodspår i skogen ovanför och skulle gå en sväng innan Zsandor skulle få gå spåret. Efter en bit släppte jag honom, det brukar gå jättebra när man gått en bit ifrån spåret, men den här gången tänkte han inte vänta utan sprang tillbaka dit. Som tur var hann jag fram innan han hittat klöven, han gick direkt dit där han såg att jag stått och fipplat och skulle väl kolla vad jag hade gjort.
Jag satte på honom linan och sen fortsatte vi upp på berget, väl däruppe lekte vi med hans födelsedagsgris och andra pipsar, sen klättrade vi ner igen. Han började med spåret men sen kom två hundar med ägare så han blev störd. Vi pratade lite och sen fick han fortsätta, men han var lite för okoncentrerad så det gick inte så bra. Men han hittade klöven i alla fall och det här var ju första gången för i år så jag är ändå nöjd att han visste direkt vad som väntades av honom. Nästa gång ska jag lägga lite längre och lämna honom hemma medan så han inte har koll på vart han ska gå.
På vägen tillbaka mot cyklarna hittade han en sandhög där han började gräva. När han grävde kom det fram vatten, vilket han verkade bli väldigt förvånad över. Han fortsatte och gräva fram ännu mer vatten, det såg jättekul ut, det såg ut som han försökte bygga små kanaler som barn brukar göra. Sen när vi gick därifrån så stod han kvar och tittade besviket men kom tillsist springande. Och sen cyklade vi hem igen, Zsandor verkade nöjd förutom med att han lyftes in i duschen när vi kom innanför dörren.

På kvällen var vi ute och busade lite på stora gräsmattan mellan husen, vi passade på att träna lite också och det känns bra nu när man kan komma igång med träning, även om det bara blir på gräsmattan en stund då och då. På vintern har det ju inte gått, eller inte varit trevligt i alla fall.

Idag tog vi den efterlängtade födelsedagspromenaden som inte blev av i tisdags för att jag var bortrest då, och inte igår för att jag mådde dåligt samt att det var storm här. Vi gick ner till Hamptjärn via elledningarna, sen tog vi vänster, stigen som enligt skylten går mot Gullvik. Där stigen delar sig och vi alltid gått till vänster och kommit tillbaka ut i Sund tog vi nu den högra. Efter ett tag kom vi till en korsning med grusväg så vi svängde vänster och gick grusvägen som gick parallellt med gamla vägen mot Bjästa. Sen svängde den upp mot höger åt några hus och slutade vid nåt byggföretag längst upp. Därefter fortsatte vi en liten stig in i skogen och kom upp på ett berg. Mitt uppe på berget fanns ett vindskydd som såg ganska oanvänt ut. Det var lite skumt för vad jag såg så gick inga stigar dit utan det var bara skog runtomkring. Men inte gör det mig nåt, ju färre stigar, desto mindre folk. Vi sneddade genom skogen tills vi kom ut i närheten av Hamptjärn igen. Det är alltid lika kul att gå genom skog när man inte har en aning om var man ska komma ut, enligt mina beräkningar skulle vi komma ut på ett helt annat ställe än vi gjorde.
Sen tog vi genvägar genom villaområdena hem, jag hade huvudvärk och ont i fötterna och ville bara hem så fort som möjligt. Men Zsandor hade en jätterolig promenad, han fick fnatt flera gånger, det var som om han inte kunde kontrollera sina ben för att han inte fått springa så mycket på över en vecka. Han lekte och rusade fram och tillbaka, sprang på spår och såg allmänt lycklig ut över att få springa fritt och att det var mest barmark under fötterna.


Spanar.


Utsikt från vindskyddet vi hittade.


Vi såg tussilago på flera ställen, nu är det verkligen vår!!

Idag var vi ute vid Hamptjärn på förmiddagen innan stormen han drabba oss ordentligt. Det blåste ändå rejält men Zsandor verkade inte ha några problem med det. På tillbakavägen till bilen träffade han en annan lös hanhud, en lågställd JRT, och mötet gick hur bra som helst! Dessutom hade han en pipleksak i munnen jag är förvånad att det gick så bra. Först nosade de på varandra glatt, den lilla hunden hoppade sen ner i sjön, trodde väl att det fortfarande skulle vara is men den har släppt ordentligt vid strandkanten så den stackars hunden blev alldeles blöt. Sen nosade de lite mer innan Zsandor kom på sin leksak som låg en bit bort, han gick fram till den och då märkte jag att han reste lite ragg. När den andra hunden nosade lite för närgånget fräste Zsandor till och tog upp pipisen, men det gick jättebra, jag sa bara till honom att "nu går vi" och så gick vi till bilen. Tror det gick så bra för att den hunden inte var kaxig utan bara ville leka och för att jag inte var där. Har börjat tro att mycket av Zsandors osäkerhet beror på mig, när han reste ragg backade jag därifrån direkt, istället för att som förut gå fram och ta tag i honom. Då skulle det med all säkerhet blivit värre. 

Det känns lite jobbigt att jag kommer vara borta över Zsandors födelsedag, nu när jag bokat om resan. Kommer hem vid midnatt på hans födelsedag så vi hinner inte fira nånting. Visserligen har jag hela onsdagen ledigt så då kan vi göra allt som jag tänkt: gå en lång skogspromenad, åka till djuraffären och låta honom välja en superrolig leksak, samt baka tårta och äta. Han vet ju inte när han fyller år så för honom gör det ju inget, men jag får ändå dåligt samvete över det. Meningen är ju att allt detta ska göras den dag han fyller, inte dagen efter... jag har ju firat hans tidigare fyra födelsedagar, men inte den femte... :-(
Som tur är så kan husse hitta på nåt extra kul med honom den dagen, kanske köpa och steka lite lever som är bland det absolut bästa Zsandor vet!

Idag var vi med Tessan och Pepsi i Gullvik (den meningen känns bekant). Det var blåsigt och ganska isigt i skogen så vi höll oss mest vid vindskyddet nere vid Ögletjärnen. Pepsi jagade sin boll och Zsandor gjorde lite av varje: grävde, lekte med pinnar (tills Pepsi kom nära för då släpper han dem direkt), kollade vad Pepsi gjorde, pussades och tiggde godis.

På eftermiddagen åkte jag till stallet för att promenera med Djákni som blivit stel i benet efter vår långtur förra veckan. Solen visade sig så både Zsandor och husse följde med. Det blev en jättebra promenad för vi kunde gå ner på åkern där snön försvunnit, gick sedan upp en lerig liten väg i skogen och sen tillbaka samma väg. Djákni ville mest äga gräs och Zsandor lekte med pinnar tillsammans med husse, sprang lite på några spår och verkade allmänt nöjd med livet (och underlaget).


Lika som bär och med samma fundersamma blick.


Se så mycket barmark!


Med husse kan man ha dragkamp, han är inte lika stark som Pepsi!