Zsandor

Ja idag tog vi alltså en lite kortare skogstur, på "bara" lite drygt tre timmar. Det räckte nog bra för Zsandor har varit helt slut hela dagen efter det (han är nog trött från gårdagen).

Nu är det så pass varmt att Zsandor går och inte bara dricker i bäckar utan även svalkar tassarna!

Fulöra

Zsandor passar in i skogen

En sak jag kom på idag är att jag verkligen gillar skogarna häromkring. Visst saknar jag bergen där hemma, för bergen här är mest skogsklädda och inte heller så höga. Jag saknar att kunna klättra upp på ett högt berg och sitta där på karga berg och titta ut över allt det vackra, här är utsikten mycket mer begränsad pga alla träd. Men, idag insåg jag att skogarna här är bättre på ett sätt, det är mycket glesare än "hemma" i norrland. Det är mossigt överallt och mest en massa höga tallar som står glest så man ser långt omkring sig. Det är bra, för jag gillar inte när man inte ser framåt, speciellt inte i skogar där det finns björnar och sånt.

Så här fin skog har vi i Dalarna!

Idag hade jag tänkt att vi skulle vara ute lite kortare, ca 3 timmar och sedan ligga på balkongen och läsa resten av tiden. Men eftersom jag inte hittar så bra i skogen ännu så bidde det inte riktigt så... 5 ½ timme blev vi ute innan vi helt slut släpade oss in genom dörren här hemma. Så länge har vi nog inte varit ute sen i augusti när vi var i Hemavan. Men härligt hade vi, vi började gå genom skogen där jag hittar hyfsat bra, sen hittade vi en stig jag trodde skulle gå till en liten tjärn vi hittade tidigare i veckan, men den stigen gick åt ett annat håll så vi hamnade mycket längre bort än planerat, vid Lilla Ålsjön där vi var några gånger i vintras. Där fikade vi nere vid sjön, satt och lyssnade på vågorna och lommen och sedan fortsatte vi hemåt.

Rullar sig i det varma gräset

Varför gå till en agilitybana när det finns skog?

Sötdjuret

Vår fikaplats

Härligt i solen med leksak

Tröttdjuret

På lördagen var vi uppe i skogen, gick en bra bit och hittade en mysig glänta där vi var ganska länge, fyra timmar var vi ute även denna dag och på kvällen gick vi en sväng ner till sjön, men det smällde lite långt bort så Zsandor ville hem igen efter en stund.

Och igår gick vi återigen till naturreservatet, var ute över fyra timmar på dagen och gick en halvtimmes promenad på kvällen nere vid sjön.
Zsandor har även bekantat sig med våra grannhundar, vi har vad jag vet fyra andra hundar i vårt hus (ingen i vår port) och alla är tikar! Zsandor har redan blivit kompis med tre av dem (även om ett av mötena var lite olyckligt i början) och piper nu förväntansfullt när han ser dem. Det blir nog mycket bus framöver!

Varenda dag har det varit sommarvärme och strålande sol, men idag är det sämre väder, molnigt och bara 12 grader varmt. Vi gick en sväng i Ludvika innan Kristofer skulle med tåget hem. Jag funderade på en tur i skogen på eftermiddagen men Zsandor-hunden verkar helt slut så jag kanske låter honom vila idag och kör på imorgon istället, det skulle visst bli fint väder igen imorgon.

Lite bilder från helgen

Idag skulle det vara sämre väder, men när vi gick till skogs vid halv elva så var det strålande sol och blå himmel precis som igår, någon grad kallare var det nog dock. Och vilken syn som mötte oss när vi kom fram till skogen... grönt grönt grönt!!! Visst är det en hel del snö kvar i skogen, men på södersluttningarna är det nästan helt barmark! Vi gjorde något både jag och Zsandor längtat efter i flera månader, nämligen vika av från stigen och gå rakt in i skogen, gå över mossa och ris sådär som vi älskar att göra. Lite blött var det på sina ställen eftersom vårbäckarna rinner överallt och är väldigt översvämmade men jag hade mina kängor så det gjorde inget, och Zsandor verkade inte ens märka det i sin iver att utforska den nya vårskogen! Han hade fullt upp precis hela tiden, med att spåra, nosa, titta, skutta och springa överallt. Han såg så himla lycklig ut och det är klart jag var det också, det här är ju vad jag väntat på i flera månader, att äntligen kunna vara i skogen igen! Det går inte att beskriva hur härligt det var, för att göra en opassande jämförelse så kände jag mig ungefär som en narkoman som fått sin första dos på flera månader. Gud vad jag har längtat efter det här, jag behöver få vara i skogen!

Zsandor försvann bort en stund så jag satte mig i mossan och bara njöt, tänk att kunna sitta sådär igen, att få vara ett med naturen... Zsandor hade så mycket att göra, det var så kul att se, det var verkligen som att han måste ta igen allt skogsspring- och nosande som han missat. Han kom och kollade till mig ibland, men alltid med en väldigt upptagen min i ansiktet, ungefär som att han sa "matte du får klara dig själv just nu för jag har så mycket att göra".

Vi gick ganska långt ner i skogen i början, sen gick vi uppåt och korsade den stora stig som vi brukar gå på, och sedan uppåt på ett berg. Där hittade vi en jättemysig plats där vi var en stund och myste. Bara jag och Zsandor, trädens susande och fåglarna som kvittrade, och en värmande sol. Kan det blir bättre?

Fast lite snö fick vi plumsa i trots allt för att kunna ta oss hem igen, men fortsätter det i samma takt som nu så är den nog borta till påsk. Snön här utanför på ängarna har försvunnit vips på bara ett par tre dagar.

Efter exakt fyra timmar var vi hemma igen, ibland är jag bra på att passa tiden för jag hade satt fyra timmar som maximum eftersom det var en del städande och annat att ta itu med efteråt.