Zsandor

Igår var jag, mamma och vovvarna ute i vanliga Frestaskogen, vädret var lite nyckfullt, växlade mellan sol, molnigt och lite småregn. Efter ett tag hörde vi lite åska och molnen började torna upp sig så vi bestämde oss för att vända hemåt igen. Väl tillbaka vid stora fårhagen fick Zsandor syn på nåt och pilade iväg, jag tänkte som hastigast att Zsandor kanske fått korn på en älg eller ett rådjur, men han kom strax tillbaka. När vi kom fram till hagen hörde jag något inne i busksnåren och tittade dit, och såg ett litet vildsvin som travade in djupare i buskagen!! Gissa om jag blev paff! Mamma hann inte se men hörde att något rörde sig därinne. Jag har sett vildsvin en gång tidigare, det var några hundra meter därifrån men på avstånd, såg då en riktig bamsing som sprang i skogen, men det var över fem år sen och det händer att jag får för mig att det bara var en synvilla, eftersom jag så gärna ville se ett svin och ingen annan verkar ha sett något. Men nu har jag alltså fått bekräftat att jag inte hallucinerade, vi har verkligen vildsvin här! Och inte är det konstigt heller egentligen, i Vallentuna finns många och vår skog gränsar till Vallentuna och har stora områden med snåriga buskar som är perfekt för vildsvin. Efter att den lilla grisen försvunnit (var nog en sugga eller en ung galt) så kikade vi runt lite (efter att ha placerat vovvarna i säkerhet på andra sidan stängslet) och hittade fler bevis så att vi kanske hade gissat på vildsvin även om vi inte hunnit se den. Gräser var nämligen väldigt nedtrampat, inte som när ett långbent rådsdjur gått, utan som en liten gris som gått med magen släpande i gräset. Dessutom skulle varken älg eller rådjur få plats i det täta snåret. Men hade jag inte sett den så hade jag säkert ändå gissat på rådjur, hade nog inte tänkt så långt...
Efteråt gick vi hemåt, det blev "bara" drygt 2 ½ timme ute eftersom det började ösregna och mullra lite sen, men det verkade inte göra hundarna så mycket, de verkade rätt slitna efter gårdagen...
Åh vad jag är glad att jag fick se ett vildsvin igen!
På kvällen åkte matte iväg för att gå på bio och träffa en kompis men mattes föräldrar var ju hemma så vovvarna fick sällskap.


Glada vovvar i fårhagen


Kan man bli annat än lycklig av att springa på en stor grön äng medan solen lyser?


Mysigt i skogen


Vildsvinsbusken!


Idag var det helt underbart väder, lite småkyligt i skuggan på förmiddagen men stekhett i solen. Vi gick till gamla vanliga skogen (hade planerat att åka till andra ställen men det är så skönt att bara gå här hemma och jag trivs ju så bra i min gamla skog så jag håller mig här), givetvis kikade vi lite extra vid vildsvinsbusken men ingen där. Vi gick i skogen ett tag och sen bort till vår speciella glänta som ligger i ett skogsområde med många gamla fornminnen i form av gravhögar och stensträngar, det är något speciellt med det stället och jag älskar att vara där. Vi satt i gläntan ganska länge, fikade och solade, hundarna nosade runt, solade, lekte med leksaker och fick leta upp saker. Tiden bara rann iväg och det var dags att gå hemåt igen, på hemvägen till fårhagen så märkte jag att de satt ut fåren där. Det måste skett under de timmar vi varit i skogen, för vi gick genom hagen på väg ut. Lite trist för det är mysigt att gå i hagen, men fåren är också söta att titta på. Väl hemma hade vi varit ute i över fyra timmar även denna dag, jag satte mig ute i solen ett par timmar och Zsandor gjorde mig sällskap men My gick in och la sig.
Sen åkte matte till centrum och handlade, bland annat köpte jag ett par trekking-gympadojjor för de tillfällen jag inte orkar snöra på mig vandringskängorna, samt en Everest höstjacka i softshell material, svindyr var den (1300:-) men jag blev helt förälskad i den och den hade massor av bra fickor (ett måste för en hundägare) och ser nästa fram emot hösten bara för att få använda den!

På kvällen blev det ett litet äventyr till... jag tänkte gå ut ca ½ timme med vovvarna eftersom det var så mysigt när solen var på väg ner. Vi gick bort till en stor äng/gärde och jag fick den smarta idén att gå över ängen för att testa om de nya skorna klarar av vätan. Inget konstigt med det, vi går ofta där över, men nu gick jag på andra sidan än vi brukar och det var ganska högt gräs där, ungefär till knäna. Nånstans mitt på ängen så märkte jag att My inte var med oss men tänkte bara att hon dyker nog upp snart för hon har en förmåga att stanna och vägra gå ibland och nu var hon nog dessutom trött, men då går jag bara vidare så kommer hon snart. Men nu gjorde hon inte det, vi kom ut på andra sidan ängen där parkvägen tar vid, stod en stund och väntade och ropade men hon kom inte. Jag tänkte att hon kanske hade vänt och gått tillbaka eftersom gräset var så högt, så efter ett tag gick jag och Zsandor parkvägen bort till det ställe vi gått in på ängen, men ingen My där. Gick hemåt för jag tänkte att hon kanske sprungit hem då, men där var hon inte heller. Började bli lite orolig för nu var det riktigt mörkt ute, Zsandor var också orolig och verkade väldigt förvirrad över att My inte var med oss. Vi gick tillbaka till det ställe där vi kommit ut från ängen och stått och väntat, och då äntligen hittade vi henne! Hon kom travande på vägen i mörkret och det blev ett kärt återseende, hundarna blev superlyckliga av att träffa varandra och började genast busa och jaga varandra! Jag vet inte vad hon gjorde medan hon var borta, men skönt var det att vi hittade henne innan det blev helt kolsvart ute! En timmar hade vi varit ute såg jag sen, alltså över ½ timme var hon borta.. Nu ligger två trötta hundar i varsin soffa och sover som stockar, och inte så konstigt heller!


Min kära glänta med stensträngen framför


Letar för fullt efter leksaker som matte gömt


Här är bildbevis på att vi gör förbjudna saker när vi är ute: Zsandor springer rakt över en åker! Kul tycker han också det är att göra såna dumheter! :-)


My tycker inte det är riktigt lika kul, hon har lite svårt att ta sig fram...


Zsandor beundrar fornminnen, matte upp i dagen!